De senaste dagarna har jag varit som en mullvad. Det började med att vi måste byta ett staket mot grannen som har blivit förstört under vintern. Men som alltid  då man  börjar med ett projekt så ser man nåt mer som behöver åtgärdas. Har dille på att ta hem olika plantor som jag hittar både här och där och det är ju okej. Men så ibland kan det bli rena ogräset som sprider sig nå jävulskt fort över hela tomten. Det var precis det som hade hänt där i rabatten framför staketet. Så nu har jag grävt och grävt och plockat bort alla miljoner rötter som måste bort så jag utrotar den ordentligt. Men nu blir det barrväxter istället. Jag har köpt lite olika som jag ska ha där. Kommer att bli så bra.

I morse kände jag mig stel som en fura då jag klev upp ur sängen och då kom jag att tänka på en liten händelse som en av mina fina arbetskamrater berättade. Hon och hennes pojkvän hade just flyttat in i sin nya lägenhet och hade tagit sig en eftermiddags lur men vaknade av värsta senadraget. Ni vet hur fruktansvärt ont det kan göra och hon fick det i sin stor tå. Den stod rätt upp och gick inte att få ner. Så hon vrålar och jämrar sig högljutt och ber hennes kille om hjälp med att få ner den. Han får värsta skratt attacken då han ser den där stortån som står rätt upp och det gör ju att hon skriker aj, aj ännu högre. Då ringer det plötsligt på dörren. Han öppnar och där står en kvinna likblek i ansiktet och frågar: Vad är det som händer här? Behöver nån hjälp. Hon tittade väldigt konstigt på honom och letade med blicken efter min kollega. Då förstår de att hon trodde att det var en kvinnomisshandel på gång. Men då hon såg att det bara var en stel stortå, så lugnade hon ner sig och gick. 

Nån dag senare så mötte hon kvinnan i tvättstugan och hon bad så mycket om ursäkt och skämdes så för att hon hade ringt på. Men min kollega sa att hon tyckte att det var jätte modig av henne som hade agerat, för vem vet det hade ju kunnat varit på allvar. Så vad jag vill komma fram till är att visst finns det små vardagshjältar mitt ibland oss och det är ju tur det. 

Helger är lite som regnbågar, de ser fina ut på avstånd men försvinner när du kommer nära dem.

                              Är det inte likt så säg???