Man blir aldrig för gammal för att lära sig nåt nytt. Som i morse då jag kokat mitt ägg och som jag naturligtvis sen tappade på golvet. Min första reaktion var att så bra att det redan var kokt. Den blev dessutom otroligt lätt skalat efter den smällen. Men glömde en viktig sak......Kolla om det fattades någon liten äggskalsbit.  Hade jag varit smart så skulle jag ha lagt pussel med de små vita skalen först.

Om nån skulle fråga mig idag om jag mår bra så skulle jag nog svara..... jodå men bara fläckvis. För nu har jag lärt mig att små äggskal kan vara jäkligt vassa. Även om jag tillhör de där som går barfota hela sommaren och har rätt så härdade fötter så hjälpte inte det denna gången.

Men det finns de som har mer otur. En av mina vänner satt och virkade i sin fåtölj då telefonen ringde. Då hon inte kunde avsluta det hon höll på med så fortsatte hon att virka då hon klev upp för att svara. (hon är alltså en kvinna): Då händer det som inte får hända....hon tappar virknålen samtidigt som hon tar ett steg framåt. Plötsligt så har hon den där nålen i foten. Ja ni vet hur en virknål ser ut? Den satt där den satt.....Kan tänka mig att de blev lite snopen då hon kom in på akuten.

Så varför gnälla över ett litet äggskal?  Men nån har ju sagt att små sår och fattiga människor ska man inte förakta.