Vad är det för fel på våra äpplen? Vi har ett gäng som ligger på marken och en hel del som sitter kvar i trädet. Men ingen fågel vill äta av dem. Försökte även fresta fåglarna med pumpa, men i hellsicke heller. Är dom bortskämda eller.....Nu har vi inte så många övervintrande Koltrastar hos oss tyvärr för annars så kanske de hade blivit glada.

 Har verkligen försökt berätta för dem om hur bra dom har det och att det finns fåglar i Sahara som inte hittar varken mat eller vatten. Ett gäng med sidensvansar brukar flyga runt och tjattrande kvittra åt mig då de hör min historia, men inte äter de upp äpplena för det Jag tror att de har fått pippi hela bunten.

Vi hade tänkt gå och se filmen " Mig äger ingen" med Persbrandt i kväll.  Men väntar nog till helgen istället då L. vill fortsätta och se på Viking som han följer på TV. Så det blir en soffmyskväll.

Men innan jag kryper upp i soffan så vill ni kanske höra en sann berättelse om den gången Lennart gick vilse i Sahara.

  Det var så att Lennart hade hört att Akaciaträdet har så otroligt långa rötter, så det ville han  själv undersöka. Så tidigt en morgon begav han sig ut i öknen.

                                 

 Han gick och gick men det enda han såg var sand och berg. Det blev varmare och varmare.

                                  

          Efter ett par timmar så var han sååå slut så han föll ner på knä och fick                    krypa istället. 

                                   

 Men så plötsligt får han se ett djur. En kamel! Det betyder vatten. Men...vilken osis, en kamel utan puckel...Va fan är detta???

                                     

 Han fortsatte att krypa med sand både mellan tårna och i öronen.... då såg han     vad som  väntade honom....... Ett Skelett.....

                                      

 Jag måste få vatten nu, mumlade han. Plötsligt såg han en hägring. Badtanten stod mitt i en  oas och drack just det. VATTEN! Eller var det en Norrlands Guld?

                                   

        Men det var ju inte sant. För jag låg i Röda havet och njöt istället, helt                      ovetande om att han var i fara.

                                   

     Men strax innan mörkret lade sig som en svart säck över Sahara så fick han        se några nomader stå och hänga vid en mur.

                                    

    Trots att han hade svårt att prata på grund av vätskebrist så förstod de att           han snabbt behövde vård och fixade fram en jeep. 

                 

                                     

     Ja slutet gott allting gott, och efter lite omvårdnad av mig så var allt bra igen. Men hur långa rötter Akaciaträdet har, det vet han då inte.  

                         

                                             

                                               Bilderna är från vår Egypten resa  2010.