Vad glad man blir då man drar upp persiennerna på morgonen och ser att solen strålar från en klarblå himmel. För även om jag nu ska jobba så känns det så mycket lättare, känner vilken energi jag får. Sen är det en annan sak som gör mig så glad idag. Vi har äntligen ett fönster i vår dusch. Som jag har önskat och längtat efter detta. Nu har Staffan vår son fixat det. Så ljust och fint, och nu kan jag vädra JIPPI! Nu är det bara resten kvar. Har kontaktat både rörmokare och platt/golv läggaren men........De har ju inte så bråttom, för de blir nog inte lika påverkade av solen. 

På tal om fönster, då jag vattnade mina blommor i morse så kom jag åter att tänka på de alla fattiga ute i världen. Mina blommor har det bättre än många av dem. För jag pysslar om dem, de får vatten, jag duschar dem och jag ger dem näring då de behöver det, jag låter dem stå på den plats i mitt hem där de trivs bäst och de får vila. Jag små pratar med dem de blir sedda, de får kärlek helt enkelt.

Ska på fest i morron kväll som vår förvaltning fixar. Jag lovar att ta det försiktigt med starkvarorna så det inte går som för dessa damer:

Två ordentligt berusade damer stannade på vägen hem vid kyrkogården för att kissa. Den ena torkade sig med sina trosor, den andra torkade sig med en gravbukett. Dagen efter ringer den ene äkta maken till den andre. - Det gick nog vilt till igår, min fru kom hem utan trosor.  - Du klaga inte, min fru kom hem med ett visitkort instoppat i röven där det stod - Vi glömmer dig aldrig - Från alla medlemmar i Metall avd 23.

               Ha det så bra ni bara kan KRAM.