Det finns säkert de som tror att vi inte har nåt hem eller att vi inte trivs hemma så som vi flyger och far. Men snart är det höst och vinter och då sitter vi där i stugvärmen och den enda utflykt vi gör är till köpcentret i Birsta. Den här helgen blev det Kräftskiva hos sonen Staffan  och hans fina flickvän Caroline. Jätte trevligt som vanligt. Carro som gillar spexa ville visa hur det kan se ut om man dricker mer än man äter. Så det fick räcka med att Månen var full.  Det blev alltså väldigt städat och skötsamt då jag drack Björksav till Kräftorna och i morse skuttade vi upp ur sängen pigg som en mört. 

                                             

Då det var som den bästa sommardagen så tankade vi båten och drog iväg till Lungön. Vår båt är en Snipa en sån där som låter dunk, dunk....och gör inte många knop. Men det är bara mysigt för då kan man sitta och dricka kaffe utan att spilla och dessutom prata utan att skrika.

                           

             Jag vinkade till simhallen då vi åkte förbi....syns i morrn.

                     

Vi träffade Kjell som stod och rensade Sik vid sitt båthus och han var så snäll och lät oss lägga till vid hans brygga. Tyvärr så är det lågvatten så jag fick hoppa i och rensa propellern från sjögräs. Årets andra dopp.

                          Här vid Kjells båthus ankrade vi båten

                       

 Sen gick vi tre kilometer genom skogen. För att träffa Nisse

                                

 Inte vilken Nisse som helst utan Spinning Nisse. Han blev så glad då vi kom och visade oss bl.a det fina båthuset som de har inrett så fint. Det blev en trevlig pratstund där vid hans stuga.

                                             

Kolla bara vad spegelblankt det är på vattnet och vilken klarblå himmel. Kan man höra tystnaden så gjorde vi det där. Tack Nisse för din gästfrihet.

                                       

        Sen gick vi vidare för att titta på Lungö fyr. En fyr som byggdes för 150 år sedan då det var så mycket trafik till Ångermanälven och Härnösand. Den släcktes för gott 1988...trodde man. För 1996 var det två par som köpte huset och fyren och rustade upp det hela så nu lyser fyren igen året runt. HURRA!

                                                

Vi stannade länge och pratade med Elisabet Norlin som är en av de som nu bor där på somrarna. Hon hade såååå mycket intressant att berätta om sin barndom som var lite olik andras uppväxt. Tack snälla Elisabet för att du tog dig tid och berättade. 

Självklart så klättrade vi upp i fyren och såg den fantastiska utsikten

                                    

     Men så började det bli eftermiddag och vi fick vända fören hemåt. 

                          

Efter  dryga timmen så var vi tillbaks till stan. Precis då vi la till vid vår brygga så kom värsta åskskuren...snacka om en lyckad dag.

                              

                            Så nu har vi laddat batterierna inför en ny vecka. 

                                    Bildresultat för ladda batterierna