Det har varit simtävlingar idag med 300 härliga barn som har varit lite pirriga och uppspelta och som då låter lite extra mycket.  Dessutom föräldrar och syskon som hejar på för för full hals. Då är det lätt att man  själv blir rätt så högljudd för att höras. Då jag kom hem så fortsatte jag i samma tonläge och stackars L. han hoppar högt varje gång som jag öppnar käften. Så nu sätter jag mig här vid datorn och skriver istället för det kan man ju göra rätt så tyst men.....

Vet ni vad som hände då jag satte mig här? ..... ingenting.....Inte ofta som jag får total bloggtorka men nu har det hänt. Skallen känns som en luddig tennisboll fast med luddet på insidan. Förresten varför är tennisbollar luddiga? 

Äsch det får bli en historia om ett dass istället. För dagens tema blev ju vatten.

Det var en gång en bonde som hade de lite knapert med pengar, så han beslöt sej för att gräva efter vatten hemma på gården. han grävde ett hål bakom huset på ca 10 meter, men hittade inget vatten, sen grävde han ett hål ute på åkern och där så hittade han vatten.
Men bönder är ju lite som så att dom vill ta vara på saker och ting, så han ställde ett dass på det tomma hålet.
nästa dag så kom bondens bror Leif från stan och hälsade på. 
Leif blev lite skitnödig och besökte bondens dass.
bonden stod och väntade på sin bror länge, länge, till slut så gick han och öppnade dasset och där låg Leif, avdäckad på dasset.
Bonden ryckte i Leif och frågade:
- Hur e de fatt? Va har hänt?
var på Leif svarade: 
- ja, hemma i stan så brukar jag alltid hålla andan till jag hör plasket! 

                                                                                    

      En liten påminnelse om hur farligt det är att snorkla nedanför rutchkanan.