Vet ni vad jag har gjort? Jag har lyckas klona mig själv. Hur många gånger har man inte önskat att man skulle kunna det för att hinna med allt och räcka till. Men nu då jag har provat på det så vet jag att det räcker med en badtant.

                Nu lyckades jag ju inte på första försöket som ni                               ser. För så här ser väl inte jag ut?

                          

Men jäklar så glad vi blev då jag äntligen lyckades. Nu finns det två av mig.

                         

 Men jag insåg rätt så snart att det var lite jobbigt att inte få vara ifred, inte ens då man läser tidningen.

                          

 Dessutom vet jag ju inte vem som är jag, har liksom blandat ihop oss. Tänk om jag/hon inte kan köra bil!

                            

       Dessutom så blir det väldigt trångt i sängen. Vart ska L.              sova nu då?

                             

         Men då jag inte ens fick vara i fred på toaletten då fick                jag nog.

                             

                      Så nu finns det bara en av mig och det är jag.

Då jag ändå är inne på ämnet toalettbesök så tänker jag läsa lite dass poesi för er som avslutning. Ha nu en skön helg. 

                                                   

                                        Om skita vore guld

                                        jag vore utan skuld

                                        jag skulle handla på krita

            och bara sitta och skita.

        Nog var Tegner en stor poet

                men aldrig att han skrev då han sket.

     Oh, så skönt att utan möda

   bliva av med rutten föda.

Tänk er i en hast

om papperet brast

   och alla fem fingrarna

   i ändan satt fast.