Vilken känsla. I morse vaknade jag av fågelkvitter. Det var nog inte första morgonen som de kvittrade. Men det var första morgonen som jag fick höra dem på länge. Och det beror på att jag har sovit utan öronproppar. Som jag berättat tidigare så har jag en som snarkar bredvid mig i sängen. Eller egentligen är inte snarka det rätta ordet. Han låter, ena gången är han Tarzan eller så låter han som en Åsna. Men nu är det så att L. har gått och blivit förkyld (han har en nära döden upplevelse). Så han valde själv att sova i ett annat rum så jag skulle få sova. Så gulligt av honom. För jag hade liksom gått och grunna på hur jag skulle säga det utan att vi skulle lägga oss med sura miner. Det tycker jag inte om. Men det är verkligen jobbigt både för honom och mig med att inte få riktig nattsömn. Jag har bett honom att sova med händerna ovanpå täcket, men det hjälper inte heller:)

Idag kör jag ett långpass igen, men avslutar veckan med att gå ut och käka med ett par arbetskompisar. Nu är jag ju så utvilad så det blir inga problem. Fast jag gillar ju att vara hemma på Fredagskvällarna oxå. Det är nåt visst med dem. Fredagsmys ni vet.

 Nu hoppas jag att ni alla får en fin Fredag. Hinner tyvärr inte in och kolla i alla de härliga bloggarna jag följer. Men i helgen ska jag hälsa på er. Vet att det är så många som mår skit där ute. Men jag hoppas verkligen att det ändå ska kännas att det är Fredag och att ni får njuta av den. Kramis på er.