Idag har jag varit med om två roliga saker. Det första är en utflykt vi gjorde på förmiddagen. Vi besökte min pappas barndomshem. Platsen heter "baka måen" Betyder väl bakom månen. Det säger ju allt. Det är bara ruiner idag. Men grejen är att det ligger så långt in i skogen så vi trodde väl aldrig att vi skulle hitta dit . Men då de nu har börjat avverka skog där så finns nu en väg som man kan ta sig fram till fots. Så himla häftigt att veta att man går på en mark där ens farmor en gång bodde med sina barn. Så fattigt och långt ifrån annan bebyggelse. Då min pappa inte finns idag utan gick bort då jag var sex år, så känns det lite extra roligt. Vi hittade bl.a en potta som vi tror pappa en gång satt på. Även gamla hinkar och en ölflaska med brunt glas. Är nog lik min farfar som tydligen gillade öl. Min farfar har jag aldrig träffat då han gick bort redan då min pappa var ung. Det fanns även syrenbuskar kvar och en annan buske som vi inte vet vad den heter. Lägger ut en bild för att se om nån av er som läser detta vet vad det är för buske. Bladen påminner om röd/svartvinbär men med vita blommor som inte luktade nåt.

Det andra roliga var ett telefonsamtal jag fick i morse. Det var en gammal klasskompis som jag inte har träffat på massor av år. Hon var i krokarna och ville att vi skulle träffas. Hon har nyss åkt hem. Såååå roligt att prata gamla minnen. Mycket som hon berättade hade jag glömt. Och jag hade ju en del minnen som jag kunde berätta  för henne. Måste bara få beätta ett minne för er som jag hade glömt. Det var vår mat bespisningstant Selma som var väldigt sträng. Man fick ju aldrig lämna nån mat, man skulle äta upp. Men en dag så hittade hon en halv spisbröds macka bland servetterna. Då blev det livat. VEM VAR SYNDABOCKEN! Då fick vi gå fram en och en och lämna finger avtryck. För det fanns märken i smöret så det gick att avslöja vem den skyldige var. Oj, stackars Agneta det var hon som fick erkänna till slut.

Känner mig så nöjd med denna dag.

Här har Malin hittat en gammal  hink utanför jordkällaren som fanns kvar.

 

Emelie och Linnea står framför det som en gång var en ladugård.



I den här pottan som saknar handtag satt kanske min pappa och gjorde både det ena och det andra. En fin balja hittade vi oxå.



Här är resterna efter husgrunden. Häftigt att min pappa en gång har stapplat omkring där som liten.



Vi hittade hur mycket smultron som hellst.



Här är busken som vi inte vet vad den heter.



Denna växt såg vi oxå,, såg ut om nån tistel. Men har då aldrig sett just såna. Nån som vet?