Hej på er så här mitt i Påsken.

Jag och vår dotter Malin brukar ta oss en lång promenad nästan varje dag då de är här  i sin stuga. Det är inte ovanligt att vi får se eller uppleva spännande saker under våra motionsrundor. Som på Långfredagen då vi möter en äldre dam med gåstavar som stoppar oss och säger att hon gått vilse. 

 Malin och jag plockade fram våra roller som "detektiverna M&D" (mor och dotter) och ställer alla möjliga frågor men...hon kommer inte ihåg nåt...varken vad hon heter, eller vart hon bor.  Hon talar väldigt tydligt och ansiktet ser helt normalt ut. En äldre väldigt stilig kvinna men som har helt tappat minnet. Ska man gå vilse så ska man göra det med stil.... Vi ringer polisen för att få hjälp. Men de har inte tid med oss just nu då det just hade fått en anmälan om en våldtäkt.....

 Hon irrade runt med oss i släptåg för hon var lite arg och ville verkligen  hitta hem. Hon yrade om att hon hade en grupp människor som väntade på henne och att hon kommit med en buss. Hon gick mitt i gatan så vi hade fullt upp  med att få upp henne på trottoaren. Jag ringer några samtal till några som jag känner och som jobbar på äldreboenden, men inget napp. Vi frågar henne om  vi inte ska gå in till Hemköp för att vila oss och fundera på hur vi ska lösa detta. Hon sätter sig på en stol och vi ber henne att titta i sin väska efter en ledtråd. Och där finns  hennes lånekort med namn och adress och ett kvitto från just hemköp med samma datum men nån timme tidigare. Hon var helt säker på att det var hennes förra adress och att hon hade flyttat. Vi går till kassan för att be nån kolla om de känner igen damen. Där fick vi napp. Tjejen i kassan säger att tidigare på dagen hade hon varit in och köpt en liter mjölk men blev så illamående och yr. Då var det en man som erbjöd sig att skjutsa hem henne....Vi tror    att hon kanske hade fått en så kallad tia.

Nu började minnet sakta komma tillbaks.  Hon minns att hon gick och lade sig på en säng då hon kom hem, men vart?.....Hur hon hamnade på Östanbäcken där vi träffade henne hade hon ingen aning om. Vi bad henne kolla igenom sina fickor ordentligt efter fler ledtrådar och tar då upp en lägenhetsnyckel. Nu går vi till den där adressen som står på lånekortet sa vi, och det var hon med på. Just då vi kom fram och upptäcker att nyckeln passar till ytterdörren så ringer polisen och vi ber dem komma och följa med oss in. 

Vi ser då att det finns ett larm i lägenheten och vi larmar hemtjänsten. Kvinnan var 91 år och så otroligt stilig och klar i huvudet förutom denna minneslucka. Hon satte sig på en stol och började skratta. Vilken jäkla tur att jag tog på mig kläderna innan jag gick ut. Tänk om ni hade hittat mig i bara nattlinne. 

Det var med blandade känslor vi lämnade denna trevliga men lite förvirrade dam....Tänk om det skulle hända mig...plötsligt vet man inte vem man är.....

 Men vi har ju inte bara jobbat som detektiver utan firat Påsk som alla andra och målat ägg bl.a. De här fina äggen har Linnea och Emelie målat.

Hej svejs på ett tag för nu drar Emelie och jag till London.