Det är regeringskris och en massa intervjuer med oroliga politiker på både radio och TV om vad som nu kommer att ske. Men vad gör jag? Jo, jag sätter mig här och bloggar jag som om ingenting har hänt. Tror inte att jag kan hjälpa dem iallafall.

På tal om kris. I natt vaknade jag och kände att det var nog bäst att besöka ett visst ställe. Men innan jag kom fram dit så stannade jag till och kikade på utetermometern. Visserligen bara några minus men jag rös ändå till då jag såg hur mörkt det var där ute. Blev så stående där i fönstret och förflyttade mig plötsligt tillbaks till min barndom. Då hade vi ute dass i ladugården som då var tom på djur. Alltså väldigt mörkt, tomt och kallt. Man slog nog många världsrekord både då det gällde att springa fort, göra sina behov med räcerfart eller att kunna hålla sig i evighet. Nu hade vi visserligen en potta ifall det blev kris. 

Ja just det ja....pottan.  Det var ju väldigt vanligt att man hade en under sängen för nattliga behov och som måste  tömmas på morgonen efter. Men....hur i fridens namn bar man sig åt?? Jag tycker inte att jag är så stor och klumpig men inte fan skulle jag ta mig upp från en potta om jag väl kom ner. Den är ju bara ett par decimeter från golvet. Dessutom hur gjorde gubbarna? Satt dom oxå fint eller stod dom och skvätte ner hela sängkammarn? Dessutom så är jag inte så säker på att det alltid fanns papper i närheten så de kunde torka sig. Kan inte ha luktat gott.

På tal om toa papper så kommer jag ihåg då jag jobbade på Färgkompaniet så sålde vi ett dasspapper som såg ut och kändes som smörpapper.  Det var inte större än 15x15 cm och satt ihop som ett litet kollegieblock. Detta hängde man så upp på en spik ute på dasset bredvid bilden av kungafamiljen. Hmmm.....Det var nog rätt så  oskönt för baken och man fick dessutom inte ha stora händer på den tiden.

Som tur va så vaknade jag till från mina funderingar så jag kunde gå in till vår fina rena fräscha toalett som luktar liljekonvalj och  göra det jag skulle och sen ta en ordentlig bit av det vita mjuka papperet med tomtar på. Sen ett litet tryck på en knapp och... vips... så var allt borta och jag kunde krypa ner under täcket och sova vidare.

                                            

                                                   

  I eftermiddag då jag gick hem från badis kunde jag njuta av denna fantastiska solnedgång. Vilken tur att jag promenerar till/från  jobbet annars så hade jag ju missat detta vackra.