Då jag var liten så fick jag en sån härlig Julkänsla i kroppen då mamma tog fram Ljusstaken, Adventsstjärnan och Hyacinten. Idag får jag inte samma känsla trots att jag tar fram Ljusstakarna, Julstjärnorna och Hyacinterna. För nu snackar vi inte om ental utan om tiotal...i alla fall då det gäller stakarna. Jag vet att det är helt åt fanders och har börjat fundera på varför jag gör på detta viset.

Jag var ju så nöjd med hur det var i mitt barndomshem. Då våra barn växte upp så hade vi inte heller mer än två Adventsstakar och de var så glada och förväntansfulla inför Julen iallafall. Tror inte att de fick mer Julkänsla för att jag så småningom ökade på med en ny stake för varje år. Tack ock lov så är våra barn mycket klokare och deras Advent och Jul pynt är så mycket mer genomtänkt. Har jag alltså köpt dessa stakar för min egen skull? Är det jakten på det där härliga pirret och förväntan man hade som barn och som med åren avtar? Eller är det för att grannarna ska se hur Juligt vi har det? 

Ska fortsätta att fundera på det under tiden jag springer upp och ner i huset för att placera ut dessa ljushållare och kandelabrar. Men det gäller att se upp så inte Julen tar Musten ur en;)

Har fyra kvällspass den här veckan och en jobbarhelg så jag passar på att önska er alla en riktigt mysig första Advent oavsett hur många stakar  ni har i era fönster.

Se till att ni släcker ljuset när ni lämnar rummet, då får ni en roligare helg. 

(Ernst Kirchsteiger)