Det var inte månsken över Ångermanälven men sol hela kvällen då vi "badhus tjejer" åkte med Ådalen tre i Onsdags. Vi åt, drack, dansade och sjöng så nu har vi en till rolig kväll att lägga till minnenas album och plocka fram i vinter då det kan kännas lite tungt ibland. 

I dag regnar det och det är mitt fel för jag har tagit ut lite av alla mina komp timmar så jag är ledig. Då jag låg i sängen och lyssnade på regnet istället för fågelkvitter så började jag fundera på vad fåglarna gör då det regnar? Sitter de där i skydd av en gren och bara väntar på dukat bord. För maskarna har ju inte gått nån simskola så de ligger ju där helt utslagna och kippar efter andan och får väl skylla sig själva. Tyckte precis att jag hörde någon viska från Björken "birdie nam nam" 

I går eftermiddag så  tog vi bilen och åkte dit näsan pekade så som vi ofta gör. Konstigt nog så hamnade vi vid en avlägsen liten sjö där vi varit  en gång för länge sedan . Den gången så sa det bara klick. Där låg den där stugan som vi så många gånger hade fantiserat om. En ensam liten stuga vid en sjö med egen brygga och inga grannar. Dessutom så såg vi en skylt "TILL SALU". Nu följde några veckor då vi var helt saliga. Vi var på visning och fick träffa damen som sålde stugan. Hon skulle lämna alla möbler så det var bara att flytta in. Vi låg på kvällarna och fantiserade om hur vi skulle sitta där på bryggan varje morgon och äta vår frukost och på kvällarna se solen gå ner. Men tyvärr så blev det budgivning så vi fick hoppa av.....

Ja nu har det gått många år och vi var tillbaks till vår lilla stuga. Vad tror ni vi får se? Jo en skylt där det står TILL SALU.......Vi stirrade på varandra och sa samtidigt: Vad betyder detta? Varför åkte vi hit just idag? Då det inte finns nån riktig väg sista biten  så lämnade vi bilen och gick. Hade nästan glömt bort att det kunde vara så tyst fast det egentligen aldrig är tyst i skogen. Där låg den precis som sist vi såg den, som om tiden stått still......

Vågar inte ens kolla vad den kostar idag.

Då vi gick över den lilla bron till stugan så höll vi andan för det var så vackert och tyst.

                   

   Det var här vi skulle sitta och njuta varje morgon och kväll. Kanske även dra upp gammelgäddan .

           

                                                Deja vu