Nu har jag varit osynlig i ett par månader. Iallafall osynlig här på bloggen, men tro inte att ni slipper mig. Nä nu känner jag mig taggad igen. Trots det tråkigaste väder man kan tänka sig ute så känns allt bara finemang. Sist jag skrev så hade vi nyss kommit hem från vår Norrlands tripp men vi har hunnit med en tripp till Kreta oxå i slutet av Augusti så inte ska då jag klaga.

Jooo, förresten så måste jag bara få klaga på den dåliga sikten. I morse då jag paketerat in mig i klumpiga regnkläder och dragit åt huvan det som gick och sen bökat mig upp på cykeln och satt mig på den iskalla sadeln så var det bara att sätta fart ner mot badis. Det var nu jag önskat att jag inte hade dragit åt de där snörena på regnhuvan så hårt eller iallafall haft en backspegel. Inte nog med att det är mörkt klockan 5.30 på morgonen så kunde jag inte vrida på huvudet. Utan så fort jag skulle se åt sidan så såg jag bara det där gråa fodret....varför måste de göra huvorna så stora?

Nu möter jag ju oftast inte så många människor den tiden på morgonen. Men just idag då jag trampade på i motvind och med regnet piskande i ansiktet och märkte att mitt flås inte är som det borde så känner jag hur det  börjar samlas en massa äcklig saliv i halsen......så jag tog i ända från tårna och harklar mig och slänger sen med huvudet så jag får iväg en ordentlig loska..... då ser jag nåt i ögonvrån....en annan cyklist. Faaan.....var hamnade den där loskan? Jag har väl aldrig cyklat så fort. Jag brukar ju aldrig spotta offentligt!!! Han lär ju inte ha känt igen mig i regnkläder men om jag stannat till på badis så lär han ju snart räkna ut vem som börjar den tiden på morgonen. Så det blev en liten extra cykeltur.... ett par varv runt simhallen....Hoppas på uppehålls väder i morrn och han inte läser min blogg.

Nämen kolla här....nu har jag verkligen kommit igång med bloggandet igen. Finns ju inget stopp då jag väl börjat.

Men vi syns snart igen. (Tack Palle för att du peppade mig i morse att börja skriva igen. Det blir en extra stor kram på Torsdag)

 Ja inte har det minsann gått nån nöd på mig i sommar 

Här sitter jag och bara njuter av allt gott som livet har att ge och laddar inför den kommande hösten och vintern.

         KRAMELIKRAM PÅ ER ALLA