Då jag var liten ville jag så gärna spela dragspel, men tyvärr så blev det inte så utan jag fick lära mig spela flöjt istället. Visst var det rätt kul men det var ju ingen som ville lyssna på mig då jag spelade. Det lät som en mistlur tyckte min mamma. Så jag fortsatte att drömma om att spela dragspel eller nåt annat instrument. Men så i helgen då vi hälsade på hos min ena syster så kom svågern fram med ett dragspel som han hade fått av någon som hade tänkt slänga det. Oj, vad roligt.... får jag testa? var det första jag sa. Men himmel vilket åbäke till att vara tungt, så det var nog inget för mig kände jag. Men så gick det upp ett liljeholmens.....

Vi har ju ett jättefint munspel liggande i nån låda efter Lennarts pappa som var rätt duktig på att spela. Så nu har jag plockat fram detta fina munspel och googlat och läst på hur man spelar. Jag har skrivit ut massor av noter. Sååå jäkla roligt det är. Lennart har höjt ljudet på TV:n av nån anledning. Men faktum är att då jag frågar om han hör vad det är för melodi jag spelar så gissar han rätt. Det är väl ett bra betyg. Ett perfekt instrument som man kan ha i handväskan och plocka fram vart man än är om man vill liva upp stämningen med en blues.

Nä nu ska jag träna lite mer innan grannarna ska sova, men snart så kommer även de att inse vilken musikalisk begåvning jag är. För detta är skitkul. Är det nån av er som kan spela munspel?

På tal om musik så var vi på teatern i går kväll och lyssnade på paradorkestern som hade en konsert med filmmusik som tema. Då vårt barnbarn Emelie är drillflicka så var det ju självklart att vi var där. 

                          Här är en del av de duktiga ungdomarna i paradorkestern.

            

 Kolla!!! Till midsommar kommer jag att kunna spela Love me tender m.m. Det  lovar jag er.