BADTANTEN

I morse blev det ett litet äventyr då jag skulle ta mig nerför den branta backe som jag har innan jag kommer till badis. Det är fortfarande bara blåis, och då det dessutom är mörkt så är det lite extra läskigt. Jag börjar min färd till jobbet med att ta ett djupt andetag och sen spana lite försiktigt framåt efter några eventuella sandkorn, sen började jag min livsfarliga vandring....

Jag går med små, små släpande steg... meter efter meter utan att lyfta på blicken från vägen. Jag vet att det är klar himmel med  en nymåne och många stjärnor, men vågar inte släppa koncentrationen en endaste sekund för att titta. Då jag har släpat mig fram kanske hundra meter tycker jag att det känns som att jag går barfota....jag har just slitit ut det andra paret skosulor denna vinter....Undra just om det finns nån försäkring som täcker?

Plötsligt hör jag ett konstigt knastrande ljud...det kommer närmare och närmare.....Jag stirrar fortfarande på vägen men....nu ökar ljudet och jag hör även något som flåsar....STÅ STILL Annika tänker jag. Låt dig inte luras så du ramlar och bryter lårbenshalsen. Då plötsligt kommer det mystiska ljudet alldeles inpå mig....Vad ända in i glödheta.....En joggare!!! Denna tid på morgonen och på blåisen?

Då jag har börjat hämta mig efter chocken så fortsätter jag min färd och är snart nere vid vattnet. Nu ska jag bara gå de sista hundra metrarna efter Södra Sundets strand innan jag är framme. Men jag hinner inte mer än att få ner pulsen till 70 igen så hör jag BOOOM!. Vad är nu detta? Jag ökar farten och drar håret bakom öronen för att höra bättre. Då kommer det igen BOOOM! Nu önskar jag att det hade legat en Paparazzi bakom Björken och filmat...för den där joggaren kan slänga sig i väggen.... jag glömde både blåis och utslitna skor och sprang så fort att jag sprängde ljudvallen. Väl framme vid badis så tömde jag min väska upp och ner för att snabbt få fram nycklarna till dörren, men någon hann före mig....

Godmorgon. Hörde du vilka häftiga ljud det kommer från isen då det blir såna spänningar nu då det blir mildare? Jag tittade upp och såg min kollega stå där och flina trots att klockan bara var 5.45. Med en hes och ansträngd röst svarade jag. Ja,ja... visst är det häftigt,  dessutom vilken vacker nymåne det är nu.

DET ÄR VÄL FÖR VÄL ATT LÖGNEN FINNS - FÖR TÄNK OM ALLT MAN HÖRDE VAR SANT

Nä nu längtar jag tills det blir isfritt. Titta vad vacker vår simhall är där den ligger vid vattnet en varm sommardag. 

Så har jag gjort bort en jobbar helg nere på badis igen. Simtävling på Lördag och familje relax på Söndag bidrog till att det kom  mycket folk. Det är ju rätt kul att iaktta barnen innan de ska in för att simma sina heat. Mycket nerver och alla möjliga stilar då de värmer upp. Det var speciellt två killar som var tvillingar som fångade mitt intresse. De gjorde exakt samma rörelser. Då den ena slängde med armarna så gjorde brorsan lika dant. Om en av dem satte sig ner på huk för att sen flyga upp som en raket så gjorde den  andre likadant. Detta utan att de tittade på varandra. Tyvärr vet jag inte om de simmade på samma tid. 

Då jag kom hem och berättade om detta för Lennart så kom jag osökt att tänka på en historia som handlade om just tvillingar och en som hette just Lennart.   

Det var två tvillingar. Lennart och Åke. Lennart var ägare till en gammal eländig båt. Samma dag som båten sjönk slumpade det sig så att Åkes fru dog. Några dar senare var Lennart ute och gick och mötte en gammal dam, som trodde att det var änkemannen Åke hon träffade. Hon sa: 

-Jag beklagar förlusten, det måste kännas förfärligt.

Lennart trodde att hon pratade om båten och svarade:

- Äh, faktum är att jag är rätt glad att slippa henne. Hon var genomrutten från första början. Underdelen var alldeles sönderriven och hon luktade som en gammal död fisk. Hon läckte hela tiden och hade en stor spricka baktill och ett riktigt stort hål framtill. Varje gång jag använde henne blev hålet bara större, och hon började läcka ännu mer. Det som till sist gjorde slut på henne var när jag hyrde ut henne till fyra killar som ville ut och ha lite kul. Jag varnade dem för att hon var i ganska dåligt  skick men de ville ha henne ändå. De idioterna försökte komma in i henne alla på samma gång, så hon sprack upp i mitten. Men det är som det är. Nu är det bara att börja kolla annonserna för att hitta en ny.

Den gamla damen svimmade......

I tisdagskväll var jag med några av mina tjej kollegor och Bowlade. Jäklar vad roligt det är. Inte för att vi är duktiga men det är ju så kul. Det var ett gäng med mindre barn som tillhörde en Bowlingklubb där samtidigt och spelade. De var jätte duktiga och fick många strike, då log de med hela ansiktet men det hördes inga glädje tjut..... En liten kille kom fram och frågade varför vi skrek hela tiden? Nu efteråt så förstår jag att vi levde nog om ganska bra då vi använde vårt kropp språk och höga röster varje gång vi var nöjd med ett kast. Ska nog skärpa oss nästa gång....

Har just läst att det finns lite olika varianter på hur man kan spela Bowling och ett som skulle passa mig är "minusbowling" Då är det den som får minst poäng som vinner. Sen finns det strumpbowling. Då spelar man i strumplästen??? Egentligen vore det trevligt för jag tycker att de skor man får låna är riktigt fula...

De flesta sporter har ju ett eget språk och så även i Bowling. Detta är några av uttrycken som används: Big five, gnilwob, jag sitter fast i banan, han ställde kiosken, Kalle Anka-pari, vilken tuba eller vad/vem blev katten?...Fattar ni att det gäller inte bara att få iväg klotet utan man bör gå på en språk kurs oxå.

Men nu ska jag låta träningsvärken i ena låret och högerarmen lägga sig lite och njuta av de fantastiska soliga dagarna vi har istället. 

                             Vilken sport har mest skurkar?                                                                                                   Svar: BOWling

 Egentligen är det inte så konstigt att Bowling språket är lite konstigt då de redan på Flintas tid utövade den sporten.                                          

Har ni hört talas om Mars One? Det är den mest riskfyllda expeditionen i mänsklighetens historia. Fyra människor ska 2024 åka upp till Planeten Mars och bo där resten av sina liv....Resan dit tar cirka 7 månader. Snacka om resa!!

Nu finns det ju några problem....det finns inget syre där....det finns inget vatten....Förmodligen kommer forskarna att lösa det problemet, men maten då? Jo de tror att de kommer att kunna odla lite inne i växthus med LED-lampor och växterna gödslas med Astronauternas urin och avföring.  

Nu är jag verkligen inte så smart, men vad i fridens namn ska de pissa och skita av då det inte finns nåt att äta??? De kan ju ta med sig lite myror och kackerackor så de får i sig lite protein förstås, men det lär ju inte komma ut så mycket av den födan. Och vad ska de dricka? Hmm... nu finns det ju is  på Mars? Men hur smälter de den då det kan bli - 88 grader på natten? 

Intresset är i alla fall stort för det är 202 586 sökande och det återstår endast 705 stycken. Målet är att flera bosättare ska följa efter så att det så småningom blir 24 stycken och så kanske nån blir lite kär och så har det blivit 25 osv. En tanke som slår mig är att då ett år på Mars är 669 dagar hur  gammal kan man då bli. Bara hälften eller....

Jag hittade ett test som man kan göra för att se om man har rätt mentalitet och fysik för att bosätta sig där....Det visade sig att jag får allt hålla mig här på Jorden. 

Oj,oj....Även om man blir klok av erfarenheter och erfarenheter får man av dumheter. Så kan jag inte låta bli att oroa mig över om dessa kloka vetenskapsmän har gett upp hoppet om att rädda vår Jord? Ska vi förstöra en planet till nu.... 

                  Hej och hå nu kör vi vidare med den här veckan.

                  Även om vår Jord har lite sår så tycker jag den är fin

        Mars ser ju inte ut att vara ett dugg trevligt,ställe att bo på   

                              Men det finns en Mars jag bara älskar....

                             (självklart har jag inte tagit bilderna själv utan lånat från nätet)           

Så många underbara kärleks citat jag har läst idag på alla hjärtans dag. Men den jag tycker är bäst lyder" Det enda vi aldrig får nog av är kärleken. Och det enda vi aldrig ger nog av är kärleken" 

Jag har varit på Vernissage idag. Den heter "undeskatta oss inte, vi finns" Det är en fotoutställning där fotograf  Caj-Åke Hägglund har tagit många fina bilder som nu visas på vårt fina Bibliotek. Så här står det som förklaring till utställningen: I dagens Sverige ser vi personer med någon form av utvecklingsstörning, en grupp som blir kallad utvecklingsstörd eller med öknamn i negativbemärkelse. Inte som personen Hans, Johan eller...så. Med denna utställning vill deltagarna visa att dom är som oss "normalstörda" alltså ingen stor skillnad. De är kanske lite sämre på att gå, kanske sämre på att prata, lite sämre att komma ihåg eller lite sämre på att räkna. Men vilka i detta samhälle är inte det? Alla olika alla lika.

De älskar som oss de tänker som oss.

Det var så många underbara foton.  Härnösand är en liten stad och jag har ett jobb där jag träffar så många människor och inte minst detta glada gäng som kommer från de olika dagverksamheterna i stan. Därför tycker jag  att denna utställning är lite extra kul då jag får se en helt annan bild av dessa fantastiska människor med någon form av funktionsnedsättning.

Nä nu ska jag börja planera för middagen som jag ska krydda med lite extra mycket kärlek idag. Ha nu en underbar ALLA HJÄRTANS DAG .

Denna tavla auktioneras ut på Tradera och pengarna går sedan till Kronprinsessans Victorias fond. 

 Stans häftigaste tjej Malin Lundholm 

Vi träffade inte så många svenskar i Kap Verde. Så vi hade som en liten sport att vid middagen gissa från vilket land de övriga gästerna kom ifrån. Efter att restaurangbesökarna fått i sig ett par glas vin så var det lite lättare. Fransmännen började  gestikulera mer än vanligt, Engelsmännen höjde rösten och diskuterade fotboll i munnen på varandra, Finnarna bytte snabbt ut sitt vin mot drinkar eller öl, Ryssarna försökte att se större ut allt eftersom de åt och drack och hade lite svårt för att le och applåderade inte efter ett uppträdande. Tyskarna visste inte riktigt hur mycket mat de skulle få plats på sina tallrikar då det var buffe. (men vi kanske gissade fel). Undrar just vad andra tycker om oss. 

Då det inte var så där supervarmt så blev det inte så mycket solstolshäng utan många härliga promenader istället. Längst ner på ön såg vi denna annorlunda fyr. Som vi tyckte var lite konstigt placerad...Undrar just hur väl man kan se den från havet?

  Stranden var ju oändlig så det fanns gott om plats. Kunde även göra lite morgongymnastik, eller vad man nu ska kalla detta för....

  Det växer just ingenting där och det finns inga djur. Men jag såg i alla fall två spår efter nåt levande....

Vi såg några beach boys på stranden. Men de hade inte så mycket att göra då det inte var så många som badade. Men jag vet en som badade ofrivilligt....

 Vi ville att den turkosa färgen på vattnet skulle synas på våra bilder. Men då det är lite tråkigt att bara fota vatten så tänkte vi att om jag lägger mig ner och Lennart fotar lite snabbt innan det kommer en våg så...jag lovar att både jag och fotografen blev blöt. Nu syns inte det på bild, men man ser att jag är liksom på g att springa då Lennart skriker att nu kommer vågen.  Men det finns de som älskar dessa vågor....

  Var  bara lite fundersam på vad sup center var för nåt. Det handlar inte om alkohol utan det betyder att man står upp på en surfbräda men...om jag skulle testa det så skulle jag nog få mig en sup...en kallsup.    

Det var fullmåne både där och här hemma. Det som skiljer är att månen inte ser ut som ett komma innan den blir full utan den är liggande och ser ut som  en båt.  Det var så vackert med den stjärnklara himlen också månen som var full igen...

 Nu är jag tillbaks till vardagen och människorna i Kap Verde fortsätter med sina dagliga sysslor för att överleva utan klocka...No stress....

Nu var det mycket som var mindre roligt att se och det var all fattigdom. Vi åkte förbi ett slumkvarter där folk bodde i pappkartonger eller vad de nu hade fått tag på som kunde skydda dem från vind och kyla. Chauffören körde förbi i racerfart för de skäms och vill inte att vi ska fotografera. Men EU håller på att bygga bostäder där det är meningen att de ska få bo. Det fanns massor av lösa hundar som alla hade halsband. Tyckte det var lite märkligt, men fick då veta att det finns en organisation som tar hand om hundarna och ser till att de får vaccin och att de trots allt har det bra. Så det finns hopp för alla där på denna underbara ö.

       Det kommer en ny dag, även om tuppen inte gal

Även om ordet verd i Kap Verde betyder grön så växer det i princip inget alls på ön Sal som är en av de tio öarna och där vi var. Det som växer går inte att äta som tex denna Melon. Den växte vilt lite överallt. Då den mognat exploderade den och sen var det inget mer med den....

 Eller denna växt som påminde om vår Sparris. Helt oätlig. Det var ju dumt för nu får de ju importera allt istället.

Det är helt enkelt öken och sanden som fanns hade blåst dit från Sahara. Men inte för allt så länge sedan så exporterade man massor av salt från saltgruvorna som är byggda inuti en vilande vulkan. Vi badade i en av de salta sjöarna. Gissa om det var häftigt. Det var så salt att man kunde helt enkelt inte simma. Man flöt som en kork och såg inte klok ut då man försökte sig på några simtag. Det luktade ju inte så gott då det stinker svavel. Men då man badat där och inte duschade på 24 timmar så blev man 10 år yngre...tror ni att jag tog en dusch efteråt???

Vi fick gå genom en tunnel som slavarna en gång byggt för att komma in i kratern. Ön har ju en gång varit handelscentrum för Afrikanska slavar.

 Här ligget vi och flyter som korkar och vi måste bara testa om det verkligen inte går att simma. Nix...omöjligt, benen flög bara upp mot ytan.

Ingen kyrka var den andra lik. Men de var riktigt fina tycker jag. Det det är mest Katoliker där. Här är en...

     Och här en till....

Kom man över lite färg så är det bara att måla sitt hus..

 Men de flesta var gråa och tråkiga.  Här är en vy över Espargos som var den största staden på ön. Inte långt därifrån låg Santa Maria där vi bodde.

Nä nu visar jag visst bara en massa tåkiga bilder. Vi var ju på en massa trevligheter på kvällarna oxå. Ingen grisfest men väl en Grease Show.

Eller som här då vi var på en Afrikansk show men....ser ni nåt som inte stämmer på bilden??? Jo där till höger sitter ju Lennart. Vad gör han där? 

     Men han hade ju tränat på att dansa under dagen och ville väl visa upp vad han lärt sig.     

Nä nu ska jag inte trötta ut er med mer bilder men....jag har ju fler så det blir nog ett blogginlägg till från ön Sal och Kap Verde. Nu ska jag bara njuta av Lördagskvällen för ni vet ju vad som gäller NO STRESS.

Tillbaks till vardagen igen. Utvilad och full av nya roliga minnen. En toppen semester på en ö där det var NO STRESS som gällde och gott om sol, vind och vatten. Det var som att alla gick runt och smågnolade och inte visste vad en klockan var för nåt.  Då det inte var just nån kriminalitet så var vi inte rädda att stanna upp och prata eller följa med de som levde där i Sal. Mycket intressant att höra deras berättelser. De pratar Portugisiska eller sitt eget språk som är "Kreol". Ett språk som slavarna använde för att ingen annan än de själva skulle förstå. Så det finns inte i skrift utan bara i tal. Det används även en del idag. Ungefär som rövarspråket man använde som liten. Engelska fungerade oxå rätt bra. Tänker nu berätta mer i bilder om ni har lust att hänga med. Får väl dela upp det i flera blogginlägg....

 Jag gruvade mig för flygresan men det gick sååå bra...Vi hade medvind så vi kom fram en timme tidigare.

 Vi bodde direkt på stranden i ett rum som var helt okej. En städerska som tog det så där lugnt som man gör i Kap Verde såg till att det var rent och fint. Hon kom in på morgonen och hämtade handdukarna, en timme senare så kom hon med nya. Efter åter nån timme så kom hon med toapapper. Sen efter lunch städade hon toan och kom så tillbaks efter ett tag och torkade golvet. På eftermiddagen bäddade hon sängarna ...ja så höll hon på hela dagarna. Småsjöng hela tiden och så nästa dag var det samma procedur NO STRESS.

 Stranden var enorm. Sanden var så där vit och fin som i ett timglas. Så det var härliga morgonpromenader vi tog.

Kristallklart turkost vatten som man både kan vindsurfa och bada i. Tyvärr inte så varmt.

 Första morgonen gick vi även till piren som är en samlingsplats för folket. Då möttes vi av någon som stirrade på oss . Fy sjutton ...vad var detta för monster? Men så såg jag att han log faktiskt mot oss....

Fiskebåtarna hade just kommit in.

De hade fått både stora fiskar....

  och små fiskar....

 Färgglada fiskar....

 Så nu hade de fullt upp med att fixa till näten inför nästa fisketur.

Självklart så var barnen med hela tiden då kvinnorna satt där på piren och rensade fisken eller bara kom för att köpa.

Praktiskt att kunna använda huvudet till annat än att bara tänka...

Musik och dans är viktigt. Blev mycket skaka rumpa ska jag säga...

                         Det dansades både på scen och på gatorna.

Då vi blev trötta på att skaka rumpa så var det bara att ta igen sig i baren och sen vila på sängarna som fanns där....

  Vet inte hur mångas såna armband vi fick för att inte glömma bort vad som gäller....

Continuo. Beijo abraqo. (fortsättning följer. Puss och kram)