Om

 

 

  MIN VARDAG              .                



Den här bloggen har jag tänkt ska handla om mitt liv. Ett liv som efter ett tråkigt besked förmodligen inte kommer att vara sig likt. 2011 opererade jag bort ett bröst då jag fått bröstcancer. 

Jag kommer att skriva om allt som händer i vardagen sorg som glädje. Allt som händer på en simhall där jag arbetar, alla fantastiska människor jag möter där dagligen.

Är numera gift med Lennart som jag har varit sambo med i närmare 40 år. Vi har två barn Malin och Staffan, två härliga barnbarn Linnea och Emelie. Har alltid gillat att skriva. Nu får det bli i min blogg där jag surrar om allt jag funderar om i livet. Humor är jätteviktigt. Att skratta är rena hälsan.

                                                                                                                                    

Presentation

Senaste inlägg

Kategorier

Visar inlägg från december 2013

Tillbaka till bloggens startsida

Titta framåt

                                                   

Skrev på Facebook i morse att vi inte ska titta bakåt - för det är ju inte dit vi är på väg. Utan vi ska bara se framåt mot ett nytt år, som vi dessutom ska hjälpas åt så det blir sååå bra. Men.... kan ju inte låta bli att ta en titt bland alla foton vi tagit under året. Blev inte lätt att plocka ut några speciella då alla väcker en massa fina minnen. 

Måste bara få skriva av mig den sista funderingen för i år först. Den fick jag i går då jag gick uppför vår trapp. Jag går barfota rätt så ofta här hemma och så även i går, då jag plötsligt fastnade med blicken på mina tår. Får då se nå djävulskt fult..... Mina tår....Varför ska fötterna vara delade på detta vis. Vi har väl ingen användning av tårna? Bara besvärligt, inte minst då de där tånaglarna ska klippas, eller då man stöter den där långtån i nåt hela tiden. Vi är väl ändå inga mullvader? Eller apor som klättrar i träd? Titta på hästen de har bara två och noshörningen har tre tår. Ormarna klarar sig helt utan och tar sig fram ändå.

 Varför inte simhud istället, skulle passa mig som är badtant helt perfekt. Dessutom nu då vi får nästan all nederbörd i regn. Vi har ju alla legat i vattenbad innan vi kom ut till verkligheten. Jag bara undrar....ska det va så?

Nu vill jag precis som många andra Bloggare tacka för detta år och önska er ett riktigt Gott nytt år. Då menar jag verkligen ALLA. Oavsett om ni skriver kommentarer eller inte hos mig. Några av er har ingen egen blogg men skriver så himla roligt och fint hos mig ändå. Det är lite svårt att tacka er då jag inte kan titta in och tacka personligen. En av dem är Offan. Tack underbara du för alla fina roliga kommentarer och så roligt då du skriver på dialekt. 

Så en stor Nyårskram till er alla och tack för att ni finns.

                    

                         


                                                    

Snart så......


Söndag om två veckor den här tiden sitter vi äntligen på planet till Florida. Ni börjar kanske bli lite less på mitt surr om resan, men kan bara inte låta bli att skriva då jag längtar sååå. Nu har jag resrutten klar för mig, tre hotell bokade och en minibuss är hyrd. Så nu är snart familjen på väg. Våra barn och barnbarn är lite små oroliga då de vet att det alltid händer lite tokroliga saker då vi är ute på våra äventyr. Både L. och jag har köpt oss en ny kamera i julklapp, även Malin och Dan har investerat i en ny. Så nu ska vi inte missa nåt som vi vill föreviga, oavsett vad det är.

Vi har bokat hotell i Weston Fort Laurdale, Orlando och i Fort Meyers. Vi kommer att bo flera nätter på varje ställe och sen göra utflykter därifrån. På sista stället som då är Fort Meyers så blir det flera dagar med sol och bad på de kritvita karibiska stränderna. För man vill ju komma hem lite solbränd och utvilad oxå.
                                            

Viken tur att vi har haft badet öppet så många dar i helgen. För oj,oj vad många besökare vi har haft. Har faktiskt varit skitkul att jobba. Då det inte finns så mycket att göra ute då det aldrig kommer nån snö så är ju badet ett bra alternativ.  Förra året köpte jag nya längdskidor i mellandagarna....hade jag vetat detta så hade jag nog köpt vattenskidor istället.

Vet ni att nu ska vi ta och äta upp Lutfisken som vi egentligen skulle ätit julhelgen, men då jag nu har fått tillbaks både lukt och smak så ska det bli sååå gott. L. klappar väl inte i händerna av förtjusning precis men det finns ju köttbullar....

Snart så går jag där på potatismjölstranden.... Känns riktigt bra ska jag säga.              
   

Men nu ska vi ha lite nyårsfirande först. Syns snart. Kram.



Är det lugnet före eller efter.....

Så var den Julen snart över. Trots att jag har hostat så alla inälvor har bytt plats med varandra så har det varit en bra Jul. Men  om jag börjar skriva lite konstigt så beror det på att levern har tagit plats där hjärnan ska sitta och tolvfingertarmen sitter just nu bakom ögongloben. Känner att njurarna börjar spöka nere vid knäna.....

Idag är det ju Annandagen. Har aldrig förstått varför det heter så? Den tredje dagen är en annandag. Är det meningen att vi ska strunta i den här dan och vänta till en annan dag? Eller är detta en annan dag jämfört med de två som var före? Men betyder det att Annandagen är en sämre dag eller tvärtom? Det är ju alltid en annan dag dagen efter dagen före.....Hmm....nån som sitter på svaret?

                                                        

Jag brukar känna en liten sorglig känsla i kroppen just den här dagen. För trots att det har varit en toppen Jul så är det som att nåt händeru just idag. Allt blir så tyst, både inomhus och ute. I morse vaknade jag av att fåglarna kvittrade, inte en endaste bil hörde jag ljudet ifrån utan det var ett otroligt lugn där utanför sovrumsfönstret. Brukar verkligen talgoxarna och Domherrarna sjunga i December? Alla i vårt hus låg och sov trots att klockan var över åtta. Det var såååå tyst. 

Jag låg kvar och tänkte på att man borde kanske ta och kliva upp men....Herregud jag hade ju inget planerat för dagen. Mat finns det fortfarande mer än nog av så vad ska jag göra idag. I en hel månad så har man varje dag funderat och planerat lite inför den här helgen, även om jag inte känner stress, så inser jag nu att vad mycket tid som man lägger ner i December inför denna helg.  Ändå älskar jag julen.

Men i morrn är jag tillbaks  på badis igen och ska vara där resten av helgen, så man början nästan längta till nästa Jul redan men hoppas på lite mer sammanhängande ledighet då.

 Måste bara få visa er min favorit tomte. Denna har funnits i vårt barndomshem så länge jag kan minnas. Den rätta julkänslan infinner sig alltid då jag ser den. Nu då vår mor är borta så tar vår bror hand om Tomten och ser till att den får komma fram och sprida julstämning varje jul istället.                                      

                                 



'


GOD JUL

                                                      

Häromdagen så sa jag att jag har sån tur som har klarat mig från den dumma förkylning som nästan alla mina arbetskompisar och massor av kunder har drabbats av. Det skulle jag aldrig ha sagt för i Fredags så var det min tur. Så den här helgen har jag mått skit helt enkelt.

 Hade det varit en vanlig Måndag idag så hade jag nog sjukskrivit mig, men nu är det ju dan före dan och jag jobbar det sena passet och vem vill ta det? Men det är bara att bita ihop och gilla läget. Dessutom så brukar det normalt vara en lugn dag nere på badet den här dan, så det fixar sig. 

Här hemma har jag helt koll på läget. Allt är  fixat inför helgen. Ni undrar kanske om jag hittade igen min fina gran. Svaret är ja. Så nu är den klädd men.....mina underbara barnbarn tycker att jag är lite snål med pynt på granen och att vi ska ha en Amerikansk gran istället, en med massor av pynt på.  Som tur är så har vi ett stort hus så de fick klä sin egen gran precis som de ville.  (Måste bara erkänna att deras gran är nog finast)

 Nu vill jag bara önska er alla en riktigt GOD JUL och hoppas att den blir bara så bra som det är möjligt. En Julkram till er alla.

 Min gran med riktiga barr, och lite pynt.     Mina tomtenissors gran som inte luktar gran och                                                                      massor av pynt. 

 


                   





En kram och ett leende är gratis

I går var det ett år sedan min mamma somnade in efter en rätt kort men fruktansvärd jobbig kamp mot den där jävla cancern. Även om hon inte hade varit så pigg innan så var det nog cellgifterna som hennes kropp inte orkade med. 

Så igår tänkte jag tillbaks på förra November och December, men konstigt nog så minns jag inte så mycket. Funderade lite på varför jag inte minns. Jag kommer ihåg de sista dagarna då vi satt på sjukhuset med henne då hon fick palliativ vård. Kan det vara så att kroppen ställer in sig på att klara av en svår situation och då tar man en dag i sänder. 

Jag har skrivit några brev till vår mamma, känns skönt att kunna berätta lite hur jag känner och hur jag mår. Ibland vill jag bara skriva av mig vardagliga saker som händer omkring mig. Ungefär som i min blogg. Skillnaden är att det bara är hon som får läsa det jag skriver och ingen annan, för jag vet att hon läser dem. Har försökt att skriva några dikter oxå, men det är nog inte min grej. Kan se hur hon sitter och småflinar åt mig då hon läser dem. Däremot så hittade jag en dikt på nätet som jag tycker väldigt mycket om därför att jag tror att vi ofta ändrar tonläget då vi pratar om de döda. Precis som om vi vore rädda att de hör vad vi säger eller .....Läs själva så förstår ni kanske vad jag menar.

Döden betyder ingenting

 Döden betyder ingenting.
 Jag har bara dragit mig tillbaka till ett annat rum.
 Jag är Jag, Du är Du.
 Allt vi var för varandra, det är vi fortfarande.
 Kalla mig vid mitt vanliga namn.
 Tala till mig sådär som Du alltid gjort.
 Ändra inte Ditt tonfall,
 Håll sorgen borta från Din röst.
 
 Sluta inte skratta åt våra gemensamma små skämt.
 Skratta som vi alltid har gjort.
 Var med mig. Le mot mig. Tänk på mig.
 Låt alltid mitt namn finnas med Er där hemma.
 Uttala det som ingenting hänt, sorglöst
 Utan spår av skuggor.
 
 Låt livet gå vidare med samma innebörd som
 tidigare.
 Det går vidare därför att det måste gå vidare.
 Döden är ju ändå bara ett tillfälligt avbrott i vår
 gemenskap.
 
 Varför skulle du sluta tänka på mig för att Du
 inte längre kan se mig.
 
 Jag väntar på Dig någonstans väldigt nära.
 Allt är väl.

Canon Henry Scott-Holland 

Engels original "Death is nothing at all"


                              

 Visst är det bra att det finns julklappar som är gratis. Dessutom som  man kan dela ut varje dag året runt.

                               EN KRAM OCH ETT LEENDE.

Spökstaden

I somras och nu i höst så har jag sett flera fina julgranar då vi varit ute på våra skogsäventyr. Den allra finaste såg jag på den där flera timmars långa promenaden som Malin och jag tog tvärs över ön. Nu tänker ni säkert -  Hur ska du hitta igen den då? Jomen, jag är ju så smart förstår ni så jag har märkt ut den. Malin fick ställa sig och peka på på vart jag skulle avvika från en av stigarna och så tog jag ett kort på det. Smart va. Men vänta nu....Vart var den där stigen? Hmm.....Ja,ja det finns väl fler granar.....

                                   

                              

Jag tycker att årets Adventskalender är toppen bra. Jag gillar det här med att Hedenhös har kommit in i framtiden. Då Malin och jag var ute på skogspromenaden så trodde vi att vi hade hamnat i dåtiden. För plötsligt så såg vi en gammal by eller stad jag aldrig hade sett tidigare, där fanns till och med en kyrka. Det var en häftig upplevelse.

Först så såg vi ingenting då solen stod så lågt och vi hade den rätt i ögonen.                 

                               

 Men så plötsligt ser vi en liten by mitt inne i skogen. Jag blev ju nyfiken så  trots röd jacka som syntes på långt håll så smög jag mig fram. 

                                

 Det var ingen högmässa i kyrkan trots att det var Söndag. Hela byn verkade öde och tom. Vart var alla?

                               

 Vi satte oss ner på en sten för att vänta på ett litet livstecken från nån levande varelse i denna spökby. Det var då det gick upp ett Liljeholmens för oss. Detta är byn (stad) där låtsas kriget "Berget Event"  utspelade sig. 

Visste inte riktigt vad jag skulle tycka. Vuxna människor har alltså byggt detta föra att sen leka krig. Så jag gick hem och Googlade  för att försöka förstå.

Detta är världens största airsoft gun spel, så det är ju rätt så ofarligt. Det kommer folk från nästan hela världen för att leka denna strategilek. Ända från Filippinerna, och i fjol var de över 2000 stycken anmälda. Det går ut på att klara uppdrag och lösa problem. Man delar in sig i två lag (länder) sen så är det väl som ett riktigt krig. Man skjuter på varandra osv. Det gäller väl att vara smart och försöka erövra det andra landet, eller att så många som möjligt dör så de får ge sig.  

Delade meningar om vad man tycker om detta. Kanske bättre att leka krig än att kriga på riktigt men......Vore det inte bättre att försöka lösa problemen utan vapen? 

Nu måste jag ta mig en funderare på vart det där första fotot är taget. Det börjar bli dags för att ta in granen nu. Så hej på ett tag.

                                                       

                                                                



                            

                        

Carpe diem

I morse kände jag att det här blir en sån där dag då jag gör så lite som möjligt. Vi var till Birsta köpcentrum igår och det tog hela dan och all min energi tog helt slut. Men så såg jag en insändare i tidningen där det stod om Carpe diem. Då fick jag en liten nytändning. Det är klart att jag ska fånga dagen och njuta av den och framför allt ta vara på den. Så hej och hå vad jag småmyser och pysslar på här hemma idag. 

Så här skrev kvinnan i sin insändare: Det är märkligt att uttrycket Carpe diem har blivit populärt. Det är inte många som gör det - det vill säga griper dagen, är här och nu. Man fotograferar och spar det till ett annat tillfälle istället. Susanne Eberstein                                                                 

Ett sån exempel var i Fredags då jag var på Emelies skola och tittade på Lucia, då var det många föräldrar m.m som var så koncentrerade på att ta fina foton så jag tror att de glömde bort att se och lyssna på de duktiga barnen i det fina Luciatåget.

Nu är jag ju inte nå bättre själv så klart, men då vi fick sitta på golvet i gympasalen, så satt jag mest och funderade på hur jag skulle komma upp från golvet igen. Så det blev inte några foton och jag missade nog en del av det fina framträdandet också. Nu kom jag ju iallafall upp efter mycket möda och stort besvär, för jag började i god tid att planera hur jag skulle göra. 

Man börjar väl bli gammal för då mina rörelser knarrar mer än mina ord och mina knän knäpper men inte mitt bälte. Dessutom så börjar mina underkäder att bli slappa och jag tycker det är skönt...hmm...

                                        NU BLIR DET LITE REKLAM

Jag har många fina bloggvänner som jag följer och som följer mig. Vissa får man liksom lite mer kontakt med även utanför bloggen. En av dem är en kvinna som jag inte har träffat men det känns som att vi känner varandra lite  ändå. Hon har nu startat en ny Blogg där hon säljer de fina saker hon stickar  susnaw.tictail.com  Hon kommer att lägga in nya alster allt eftersom.  Ta en titt hos henne. För även om det regnar idag så kommer väl kylan snart och vi behöver nåt varmt på både händer och fötter. 

                                          

      

 

Allt stämde

Nu har jag fått riktig Julstämning. Först jultallrik på Technichus dessutom otroligt bra underhållning. Det var ungdomar från Folkhögskolan som sjöng opera i lite modernare tappning. Helt sjukt bra. Det var en ny upplevelse nr.1. Var sen i kyrkan i Onsdags på julkonsert där bl.a Emelie var med och drillade.  Det var verkligen stämningsfullt. Ett storband spelade Jazz och då fick jag ny upplevelse nr.2, för plötsligt så viskade L. till mig: Jag måste erkänna en sak.....det här är ju riktigt bra. Ja kan ni tänka er L. som är en inbiten hårdrockare tyckte plötsligt att storbandsjazz var bra. Men jag håller med honom, detta var bra. Det jag inte riktigt klarar av är då de sitter och jammar. Man kan ju tro att de är påtända hela högen då de flummar på med var sitt instrument och ingen spelar samma melodi. Man kan tro att de sitter och stämmer sina instrument bara.

Men fattar ni att jag som aldrig lyssnar på varken opera och jazz, och nu blev det båda delarna på samma dag. Och jag gillade det.?????

                                                              

Men så i går kväll var det en annan sorts stämning det var hög stämning då simhallens personal hade sin personalfest. Vi hade lika roligt som alltid och som bara vi kan. Maten var sååå god. Det var inte bara jag som hade glömt bort vad jag hade beställt. Men det fixade till sig så vi blev så mätta och nöjda hela gänget. Vi kunde alla instämma på att detta var en toppenkväll.

De hade hotat med att en viss Ivar skulle komma och ruska om oss på kvällen, vilket stämde. Kan tala om att vi alla hade en ny frisyr då vi sen kom hem, och inte blev det många timmars sömn. Får väl lämna in en stämningsansökan. Men nu är det kvällspasset som gäller nere på simhallen, och trots att jag jobbar Fredag kväll så är det okej. Får väl se till att vi får lite Fredagsstämning.

Tyvärr lägger jag inte in några bilder då jag inte har frågat om de som är fotade vill vara med i min blogg. Men jag lovar att jag har tagit några riktigt bra foton hi,hi.

                                                            


En grön luftgitarr

Äntligen så är jag ledig så jag kan se vårt barnbarn Emelie uppträda. Hon är drillflicka i paradorkestern och i morrn så ska de uppträda i domkyrkan. Ska bli så kul. Kommer ihåg då jag var barn och såg på dessa vackra drillflickor. Tyckte de hade sååå fina kläder och var så duktiga. Jag fösökte drilla med allt möjligt som jag kom över som påminde om en drillstav, dessutom testade jag  hur det skulle vara att jobba på cirkus som akrobat. Passade alltid på att träna då jag trodde att  ingen såg mig. Men jag insåg ganska tidigt att det var kört. Det var inget för mig, då jag inte hade nån koll på varken armar eller ben. De lever sitt eget liv helt enkelt.

Tro vad grabbarna gjorde då ingen såg dem? Jag tror jag vet vad min Lennart gjorde iallafall, han spelade nog luftgitarr. Idag som vuxen så är det inget han försöker dölja. Men tyvärr så har han ingen egen, så jag tror att han ska få en grön luftgitarr av mig i julklapp. 

Men innan kyrkan så ska vi  äta jultallrik som kommunen bjuder sina anställda på. Ska jag vara ärlig så tycker jag att det räcker med julmat på Julafton. Mår fan inte nå bra då jag blandar både sill, korv, köttbullar och allt som hör till och som sen blir en enda gegga i magen. Var grej för sig är ju gott men inte allt på en gång. Men gratis smakar ju gott förstås......

På Torsdag är det Simhallens personalfest. Då ska vi gå ut och äta vanlig mat. Vi har redan förbeställt men.....jag har glömt vad jag beställde så det får bli en överraskning. Det blir trerätters iallafall och efterrätten lät nåt så vansinnigt gott, det kommer jag ihåg. Ni får höra sen vad det var vi stoppade i oss. Om jag kommer ihåg förstås.

Men nu blir det till att krypa ner i lopplådan ska upp före tuppen i morrn. 

          

                    


                                                   

                                           


Ingen baddräkt i Florida

Då vår resa till Florida börjar närma sig så är det på tiden att läsa på lite. Nu är det ju vår dotter och son som fixar och donar med allt så  vi behöver inte planera så mycket. Men visst är det roligt att vara lite påläst innan man besöker de olika platserna. Vi kommer att hyra en mini buss så vi kan förflytta oss lite som vi vill. Då de olika delstaterna i USA har några lagar som är helt sjuka, så man får väl vara lite extra försiktig. I Florida så gäller detta:

                                                     

Om en kvinna somnar under hårtorken så åker både kvinnan och frisören på böter. 

Man måste ha licens för att få åka skateboard.

Missionären enda tillåtna ställningen då man har sex.

Straffet för häststöld är hängning.

Olagligt att sjunga på allmän plats i baddräkt.

Man får inte fisa på allmänplats efter kl.6.00 på Torsdagar

Ogifta kvinnor får inte hoppa fallskärm på Söndagar då riskerar man böter eller fängelse.

                                                                 

Oj,oj hur ska vi nu klara oss från att inte hamna i finkan. För det första så blir jag ju så jäkla trött då jag sitter hos frisören så risken är stor att jag knoppar in. Dessutom hade jag faktiskt tänkt att stjäla en häst så vi skulle slippa hyra en bil. Sen får man inte sjunga i baddräkt??? Men det står inget om bikini så då är det nog lugnt. Sen det här med att inte fisa....stackars Lennart han spricker nog om han inte får släppa sig då han vill. Hoppa fallskärm gör man ju alltid på en Söndag, eller hur? Så då blir det inget av den aktiviteten . Sen missionärsställningen??? Får väl leva i celibat helt enkelt. Slutligen så blir det till att ta licens så jag kan susa fram på en skateboard då vi besöker Miami. För det är väl så de gör där? Läste även att man inte får ta med sig Kinderägg in i USA....nu fick jag ett problem.

Det löser sig sa kemisten då han stoppade huvudet i syran. Så det är ingen ide att oroa sig. 

Om det finns en lösning på ett problem, är det onödigt att oroa sig. 
Om det inte finns nån lösning på problemet, är det meningslöst att oroa sig." Dalai Lama

Nu ska jag plugga och drömma vidare om Florida. 

Puss och kram.

                        

                                



Dubbel sats

Nu har jag tänkt till igen. Ni förstår att igår då jag hade min bakdag så hände det en olycka. Då jag äntligen hade fått till ett gäng med rullrån så tänkte jag att jag skulle fota dem då det var några av mina bloggvänner som inte visste hur de såg ut.Det var då jag sprang runt i köket för att hitta bästa ljuset för att fota som de gjorde rätt för namnet rullrån. Just det, de rullade ner på golvet. Jäklar vad arg jag blev. Men kunde rädda några iallafall. 

                       

                                                


Men problem är till för att lösas så jag tänkte till lite extra och då kom jag på det. Jag är ju känd för att kunna klona mig själv så då kan jag väl klona det där kakfatet oxå. Sagt och gjort jag tog i vad jag kunde, ända ner ifrån tårna och upp över naveln och slutligen halsen. Men där tog det liksom stopp. Jag kände att det var nåt som hände med mig. Istället för att jag  delade mig och blev två så började jag liksom växa. Plötsligt var jag mer lik en Giraff än en badtant.     

                                                    

Nu vart det krisläge. Så här vill inte jag se ut!!! Kommer ju att skrämma slag på tomten då han kommer. Så vad gör man? Tog en näve med pepparkakor som jag hade i en burk bredvid mig och pulade fulla mun som tröst. Då kände jag att jag började bli lite velig och extra snäll och det fick mig att bli lugn igen. Pepparkakorna fick mig att krympa ihop men......stopp det blev alldeles för mycket. Hjälp!!! jag försvinner ju.

                                  

                                                    

Nu var goda råd dyra. Jag får ringa en vän helt enkelt. Sagt och gjort jag ringde syrran som vet hur jag kan strula till det och är alltid snäll och ställer upp. Hon gav mig rätta koden och plötsligt så fanns det två av mig och det var jag. Men det bästa var ju att nu hade jag en dubbel sats med rullrån.

                                                   

Jag blev sååååå glad så jag drog till och sjöng "hej tomte gubbar" där jag satt vid köksbordet. Det var då jag upptäckte att vårt kök är ju helt perfekt som musikstudio. Det blev ett eko på min sång. Fattade först inte varför men så kom jag på det. Det var vår kökslampa som var orsaken. Den samlade upp ljudet och så blev det värsta ekot. Skit häftigt. Testa själv om ni har nån liknande lampa som vi har.

                                        

                                    


När jag nu ändå håller på att slamsa så kan jag ju ta en gåta. Vad täcker mest en presenning eller en bikini?....Jo bikinin, för den täcker två mjölkcentraler, ett nöjesfält och ett skithus.

Nu tar vi och värmer lite glögg och coolar ner lite. Kram på er.

Kramas mer.

Jag borde nog inte ligga och läsa på kvällen, för då kan jag vakna på fel sida. Detta hände faktiskt i morse igen, allt gick bara fel. Men så kommer "Palle med vänner" för att träna/bada, och plötsligt så kändes allt så bra igen. Det är några underbara gubbar som har varit kunder hos oss så länge jag kan minnas. Vi börjar dagen med att KRAMAS. Kan en dag börja bättre? Alla borde få en sån start på sin dag. 

                                               

Nu ska jag ta och leta igen ett recept på rullrån. Vår mamma bakade alltid rullrån till Jul då vi var små. Sen fortsatte hon baka åt oss även då vi blivit vuxna. Ingen jul utan rullrån. Då nu mamma somnade in för ett år sen så har jag bestämt mig för att föra traditionen vidare till mina barn och barnbarn. Hon bakade faktiskt till oss alla i fjol trots att hon var så sjuk. Ingen kunde baka kakor som hon. Oj, vad jag saknar henne.  

Så i morrn kommer hela min bak sprida sin doft över stan. För då är jag ledig och då blir det baka av. Jag får väl ge fan i att ligga och läsa ikväll helt enkelt. För annars kan det ju bli en enda smet av alltihop.

 Förresten vet ni varför Norrmän alltid misslyckas med att baka födelsedagstårtor? ....Jo, för stearinljusen smälter i ugnen.


                                                        

Mig tar inte julen knäck på.

                                                                                                                    

Nu ligger det till på detta viset att det finns fyra stadier i en mans liv: 1. Han tror på tomten. 2. Han tror inte på tomten. 3. Han är jultomten. 4. Han har glömt bort jultomten. Nu är L. mittemellan 3:an och 4:an. Så han börjar väl bli lite orolig. Det är ju roligast att ha en tomte som inte barn och barnbarn känner igen, och det är ju lite svårt att dölja vem som är bakom skägget då de nu är så stora. Det betyder att risken finns att L. glömmer bort tomten helt enkelt. Om inte.....

Ikväll har ju vi bröstsystrar lilla julafton och då vi ska ha ett litet paket med oss så kanske han skulle kunna få vara tomte då....Ska fundera på saken.

Vet ni varför Jultomten inte får någon könssjukdom??? Jo han har sin renhjord.

Julen tar musten ur många. Men med åren så har jag lärt mig att det blir jul iallafall och det är inte kul om man säckar ihop på julafton. Men idag då jag är ledig så hade jag trots allt tänkt hinna med en hel del, vilket jag har gjort oxå. Känner mig så nöjd med mig själv.

Kommer ihåg en jul då jag hade bestämt mig för att sticka en tröja till Malin i julklapp. Det var ju inne med tröjor som hade Mimmi eller Musse som motiv då. Jag satt uppe till kl 2 kvällen innan julafton bara för att hinna få den klar. Tror inte jag har stickat nån tröja efter det.  För det är inte riktigt min grej har jag insett. Så mina barnbarn får inga raggsockor och lovikka vantar i julklapp av mig.

Måste bara få visa er min orkidé som blommar så fint nu lagom till Jul. Tyvärr så luktar den då inge gott, men den är vacker att titta på.

                                                   

                         


                                           PUSS OCH KRAM

                                                


Snösvängen

Stäng för fridens namn fönstret då det blåser halvstorm ute. Då vi sover med sovrumsfönstret lite öppet nästan hela året så var det inget undantag i går natt. Men det var inte så smart. För i går på dan då ingen av oss var hemma så tog en vind i så fönstret flög upp helt och slet sönder den där grejen som man sätter fast fönstret i så det inte ska blåsa upp. Två blomkrukor, en ljuslykta och en ängel fick sätta livet till. Äsch så onödigt. Så i natt har det varit väldans varmt i vårt sovrum då vi inte kan vädra.  Tur att man delar tak med en fastighetsskötare,

Men idag så seglar stora lapphandskar utanför fönstret. Visst är det vackert, men plötsligt så blir man påmind om hur jäkligt det kan vara på vintern. För i ärlighetens namn så är det inte bara roligt och fint med snö.  Tänk de där tidiga mornarna då man knappt hittar vägen till badis. Eller då man kommer hem före den här fastighetsskötaren L. och måste skotta sig fram till dörrn.

Har jag berättat om en kväll då jag var på väg hem från simhallen och det snöade nå djävulskt. Då jag har en cykel/gångväg nästan hela vägen hem så var det ju där jag gick så klart. Problemet var att då det var sånt oväder så var jag den ende Homo sapiens som var ute och gick. Så jag fick spåra....Då jag inte såg vart vägen tagit vägen så fick jag chansa lite. Inte lätt ska jag säga då jag hade snö både i ögonen, näsan och fulla käften. Hem kom jag i allafall. Men.....

Morgonen efter hade plogbilen varit ute och plogat. Han som körde den tänkte nog att vilken tur att nån har spårat så jag vet ur jag ska ploga. Oj, oj,oj.....så lång väg har jag väl aldrig haft till badis tidigare. Snacka om en labyrint. Den nya vägen gick över en allmänning ena stunden och halvvägs ut i Södra Sundet nästa sväng, tur att isen hade lagt sig. Jag fick skriva upp en friskvårdstimme då jag kom fram till badis lagom till lunch. 

På tal om att skriva upp så ska jag  ta och skriva upp snöskor på min önskelista till tomten. 

Undra just om det är kram snö? Spelar ingen roll, vi får kram om varandra istället.