BADTANTEN

Har gjort min blogg lite somrig som ni ser. Jag ser tyvärr nästan förbannad ut, men det är jag inte, däremot att jag är okammad stämmer verkligen in på mig, för jag ser nog alltid ut som ett rufsigt troll. Kan inte ge fan i att rufsa till håret med händerna hela tiden. En ful ovana helt enkelt.

 Sommar det har vi verkligen haft idag. Vi har tillbringat dagen ute vid klipporna  i Solumshamn. Helt underbart. Jag lyssnade såklart på dagens sommarpratare i P1 Kristian Gidlund som är döende i cancer, oj vad sorgligt. Det blev många tårar på mina kinder, vilket gjorde att solen tog extra mycket just där. Så nu ser jag ut som värsta stoppljuset. Men jag vill ha fler såna här soliga och fina dagar.

Då jag nu ändå pratar om sorg och död så vill jag berätta om nåt fint och klokt som  en av mina favorit krönikörer Maggan Hägglund skrev i en tidning. Att varje gång en människa dör är det som när biblioteket i Alexandria brann. Så mycket lagrad kunskap som plötsligt är borta. För vi har ju alla våra inre bibliotek. Hylla efter hylla med kunskap och insikt och en hel del onödigt vetande. Allt vi samlat på oss under åren och lagrat.

Men som många säkert har märkt så har jag flera tomma hyllor som jag måste fylla på med ny kunskap och nya erfarenheter.  Så jag måste bara få leva i en massa år till.  Så därför har jag nu bestämt mig för att promenera minst 2 mil varje vecka. Vår dotter Malin och jag har båda Appen RunKeeper där det lagras hur duktiga vi har vart. Så nu tävlar vi mot varandra. Tänker iallafall försöka hålla detta nu under min semester. Idag blev det 6.5 km. Bra va. 

Döden är inte sorgsen, det sorgliga är att de flesta människor aldrig riktigt lever.

Nä nu tackar jag för idag och säger puss och kram och nyp i stjärten.

                                        

                                                    

SEMESTER!!! Förlåt att jag skriker så, men ni förstår att det skall höras ända till Angola. Vår son jobbar tillfälligt där och då han var liten var det jätte viktigt att jag skrek som Ronja Rövardotter då jag kom hem efter sista arbetsdagen innan semestern. En gång glömde jag det och då fick jag gå ut och göra om det. Så nu har det blivit ett måste, även idag fast det inte var nån här hemma då jag kom hem så ropade jag SEMESTER det högsta jag kunde. Ni kanske hörde det.

Idag var det vår vaktmästare Sunes sista dag hos oss. I 27 år har han pysslat om simhallen. Men tänk så många gånger vi har varit rent ut sagt förbannad för att han glömt än det ena och än det andra. Vi kallar honom för Jesus, för att alla har hört talas om honom men ingen har sett han.  Men idag var han förlåten. Man saknar ju inte kon förrän båset är tomt. För självklart har han skött sitt jobb eftersom han har fått behålla det i så många år. Vem ska vi nu gnälla på? Idag fick vi iallafall be honom om ursäkt för alla gånger vi varit dumma. Men han har humor och skrattade bara åt oss. Kan bero på att han nästan är döv förstås. (Vi som  trodde att en höna är den enda som kan ligga på ett jobb och ändå få ett resultat)

Det blir en kvinnlig vaktmästare nu istället. Kommer att bli så kul att se hur våra manliga kollegor kommer att hantera det. Kommer de verkligen be henne om hjälp med sånt de klarar själv. Hon kommer att klara dessa sysslor galant men kan tänka mig att det fortfarande anses vara ett manligt yrke för många.

Lite konstigt kändes det då jag hämtade posten i postlådan och där ligger Höst/Vinter katalogen från Ellos. Gömde genast undan den, får väl ta fram den i Augusti nån gång. För nu ska jag tamejfan bara njuta, äta, dricka och LEVA. Det var nån som sa: att gör aldrig ingenting. Men det skiter jag i.....

Vi har för många som lever utan att arbeta, och vi har alldeles för många som arbetar utan att leva.

 Tror ni att det hörs ända till Angola att jag skriker SEMESTER nu då jag sitter vid havet?

Två dagar kvar sen LEDIG. Men jag ser fram emot att få komma tillbaks till badis i Augusti, för vi håller ju på att total renoverar omklädningsrummen och en ny reception m.m. Så det blir som att komma till en ny arbetsplats. Men nu ska jag ha semester först.

Måste säga att det känns verkligen som sommar nu. Vi har haft riktigt varma och soliga dagar och även om det regnar nu så är det varmt. Precis som det ska va. Men vissa saker kan ju  ge en ännu mer sommarkänsla.Som tex "sommar pratarna" på P1. Bara jag hör signatur melodin så blir jag lycklig. Tycker att det är så roligt att lyssna då kändisar eller vanliga människor berättar om sina liv. Ungefär som att läsa era bloggar. Alla har vi ju varit med om så mycket som man inte tycker är nåt märkvärdigt förrän man börjar berätta om det. Så det kommer att bli en del radio för mig i sommar oxå.

Sommar luktar inte bara blommor och hav utan även koskit. Kom just att tänka på några barndomsminnen. Vi hade en granne som vi fick hjälpa på eftermiddagen med att ta in korna för mjölkning. Då de skulle passera en trafikerad väg så fick vi äran att ställa oss och stoppa trafiken. Då kände man sig betydelsefull minsann. Men det som var roligast var om nån av korna sket på vägen. För då bilarna sen körde över det så stänkte det och man fick hålla sig undan. Ibland hann man inte och det var ju "skitkul". 

Hade hört att i Indien så smörjde kvinnorna in sitt hår med koskit för att det var så snyggt och som vi trodde nyttigt för håret. Jag ville ju ha långt hår snabbt. Ja självklart testade vi det oxå. Kan tala om att min mamma inte blev glad.  

Sen hade vi en vit Angora katt som hette Snövit. Min bror var väldigt mycket för att testa det ena och det andra. Så han ville kolla hur en katt reagerade om man kastade ner henne i utedasset. Det var ingen Snövit katt längre, Fy fan vad katten såg ut och luktade. Och innan min mamma fick bort bajsklumparna i den långhåriga pälsen. 

En annan gång plockade han älgskit som han stoppade i byxfickorna. Han skulle leka att det var köttbullar. Men ni kan förstår vad som hände då de låg där i byxvärmen. Uj, uj.

Nä nog med skitsnack nu. Nu kör vi de sista två dagarna innan SEMESTER.

                                                

Tjoflöjt! Denna midsommarhelg får nio kransar av tio, maten får tio gafflar av tio, vädret tio solar av tio. Att det inte blir full pott helt är den där jäkla myggens fel. Ja inte kan fåglarna  klaga på att det inte finns nån mat i år. Jag tror att de kommer se ut som jetflygplan snart med så mycket insekter som det finns i luften. Emelie lät en mygga få suga blod på hennes hand tills den var nöjd och flög iväg igen. Hon hade hört att man inte får några kliande bett efter då. Ja den var nog väldans hungrig för den sög och sög och var snart knallröd bak i rumpan. Men då den skulle flyga så fick den problem. Den flög nån meter sen fick den vila, sen en meter till men där var det stopp för då den skulle lyfta igen så blev det värsta störtlandningen. Ja så var det en mygga mindre iallafall. Om det kliade på hennes hand? Jorå värsta myggbettet. Men snacka om djurvän.

Det här var första midsommar helgen som inte vår mamma var med oss. Men då jag tror att de som har lämnat jordelivet är med oss ändå. Det gäller bara att vara observant. Jag tror att det är genom fåglar som de vill visa att de tänker och finns med oss. Min syster och jag bestämde oss för att vi ska hålla på en tradition som var jätte viktig för vår mamma och det är jordgubbstårta på midsommarafton. Så självklart blev det så. I går då det var dax för hemfärd så fick jag ta med mig det som var kvar av tårtan. (jo det blev lite kvar) Emelie och jag satte  oss på vår altan för att vräka i oss det sista. Då kommer det en Kaja och sätter sig på bordet. Den var helt orädd så vi pratade med den och frågade om "hon" ville ha lite tårta. Då går hon fram och börjar äta på min tallrik. Gissa om jag fick ståpäls då. Ja vad ska man tro? Emelie ville att vi skulle döpa den. Jag sa Oscar för att det skulle bli lite för jobbigt annars. Kunde inte förklara för henne vad jag trodde och kände just då.

Men nu ska jag ut i solen och njuta av en dag som ser ut att bli jättefin. Malin med familj kom upp från Uppsala i går kväll och kommer nu att bo i stugan hela sommaren. Så nu börjar sommaren på riktigt. HURRA!!!  

                                   

                      

I går var jag på en Lean utbildning som ska lära oss att förändra vår organisation. Jag tycker att de där utbildningarna ofta handlar om sunt förnuft. Men alltid lär man sig väl nåt nytt. Vi fick spela lite teater eller snarare leka, och det passade ju mig. Nu har jag två dagars utbildning för att vi ska lära oss det nya kassa systemet. Så det blir inge badis för mig denna vecka, för sen har vi ju midsommar.

Midsommar är som så många andra storhelger skitjobbiga för många. Så jag tänker inte fråga vad ni ska göra. Likaså tycker jag inte om då lärarna frågar barnen vad de ska göra i sommar. Kan bli så fel då vissa åker utomlands eller gör en massa annat roligt. För det finns ju barn som inte kommer utanför sin gård på hela sommaren.

 

 NU VILL JAG ATT NI ALLA SKA HA EN SÅ FIN MIDSOMMAR SOM DET BARA GÅR, OAVSETT HUR NI FIRAR DEN. KRAM PÅ ER.

                                               

                                          

                                                                                        

Då har man jobbat sista helgen innan semestern då som börjar om 2 veckor. Men det var lite små tufft idag  då jag var så jäkla seg. Åkte Ådalen 3 tillsammans med bröstcancer tjejerna i går kväll. Det är alltså en passagerarbåt som går en bit upp efter Ångermanälven och under Högakustenbron. En fantastiskt god skärgårdsbuffe, härlig underhållning och kanonfint väder. Dessutom massor av skratt som  kändes i magmusklerna i morse. Trubadurerna fick alla på båten att både sjunga och dansa, så rösten är oxå lite skrovlig idag. Vi hade lite svårt att avsluta kvällen så tvärt då vi kommit i land igen så det blev en liten  sväng till hamnkrogen för en öl innan vi kunde varva ner och gå hem.  Men jag ångrar inte en sekund att jag följde med trots att det kändes lite tungt i morse. 

Högakustenbron är Skandinaviens näst längsta bro. Sen är det ju så fin natur så man blir ju nästan religiös. Höga kusten är bara sååå vackert, är så glad att jag får bo här. Det sägs att om man bor bredvid en fors så hör man den inte. Och det är nog sant. Men en kväll som i går då såg jag verkligen allt fantastiskt vi har runt omkring oss.  

 Det var ett litet barn som sa att naturen är bra för därifrån får vi plockepinn. Så kan man ju oxå se det.

En sak vet jag då och det är att jag kommer att somna ovaggad ikväll. Men annars så har jag hittat en ny saga som jag tänker läsa för L. om han inte kan sova. Vill ni höra den? 

TVILLINGPROBLEM
Det var två tvillingar, Per och Erik. Per var ägare till en gammal eländig båt.
Nu råkade det sig att Eriks fru dog samma dag som Pers båt sjönk. Några dagar senare så mötte en snäll gammal tant Per och misstog honom för att vara Erik och hon sa:
"Jag är hemskt ledsen att höra om din förlust, det måste kännas förfärligt". Per som trodde att hon pratade om hans båt svarade: Njae, faktum är att jag är ganska glad att slippa henne, hon var genomrutten från första början.
Underdelen var alldeles sönderriven och hon luktade som en gammal död fisk. Hon läckte hela tiden och hade en stor spricka baktill och ett präktigt stort hål framtill också.
Varje gång jag använde henne så blev hålet bara större och hon började läcka ännu mer.
Jag antar att det som till sist gjorde slut på henne var när jag hyrde ut henne till fyra killar som ville ut och ha lite kul.
Jag varnade dem att hon var i ganska dåligt skick men de vill ha henne ändå.
De idioterna försökte alla att komma in i henne på samma gång, så hon sprack upp i mitten, men vad gör det , det är bara att börja kolla annonserna om man ska hitta en ny.
DEN GAMLA TANTEN SVIMMADE.
Så kan det gå.

                                                             

Natti natti från Badtanten och kom håg att vi är många som ger våra bekymmer simundervisning istället för att låta dem sjunka.                                   

 

(Det är inte mina bilder utan jag googlade och hittade dem)

                       

Ikväll är det ett sånt skitväder så det passar alldeles utmärkt att sätta sig en stund framför datamaskinen. Vi hade tur som fick kanon fint i går då vi hade vårt berömda Östanbäcksopen. Inte för att jag vann i år heller, men vi grillade och hade så trevligt, så det gjorde inget. Det är alla vi på badis som har som tradition att träffas och köra femkamp och festa lite tillsammans innan vi går på våra semestrar. Dessutom så avtackade vi vår vaktmästare som har jobbat 27 år hos oss. Nästan alla som har fått jobb på simhallen jobbar fram tills sin pension, sällan nån som säger upp sig själv. Det är väl ett bevis på att det är en fantastiskt rolig arbetsplats.

Skrev lite om vår resa i förra inlägget men glömde berätta om vilka fruktansvärda landningar vi fick vara med om. Vi mellan landade i Malmö för att plocka upp lite mer folk och det var då som jag trodde min sista stund var kommen. Piloten glömde nog att bort att vi skulle stanna till där, för vilken jäkla tvärnit han gjorde sen duns ner. Kapten sa: att efter den här landningen kan väl ingen ha missat att vi är nere på Sturup. Så då det var dax för nästa landning i Turkiet så var jag så jäkla nervös så jag mådde illa, och  inte var det nån snyggare landning. (han kanske inte var nykter) Så min flygrädsla lär jag behålla ett tag till.

Har alltid tyckt att det är så fånigt då folk applåderar efter varje landning. Eller som Ryanair gör, de spelar en fanfar???? Va fan blir folk snopen över att piloten kan landa planet? Men nu börjar jag förstå varför man applåderar eller spelar en fanfar, för även jag klappade händerna så där fånigt då vi sen var hemma och landade på Arlanda.

Då jag älskar att skriva så faller det sig naturligt att det blev jag som skrev tacktalet till vår vaktmästar Sune. Men även om jag har fantasi så googlade jag efter lite inspiration. Då hittade jag så mycket roligt bl.a det här talet som jag bara måste läsa upp för honom efter att ha läst det seriösa talet först. Ni ska veta att Sune har massor av humor och har roat oss dagligen på badis så han tål det mesta.

                                       DIKT TILL SUNE

Första dagen skapade Gud ljuset---Och Djävulen mörkret.

Andra dagen skapade Gud sex---och Djävulen äktenskapet.

Tredje dagen skapade Gud kärlek---och djävulen älskarinnan.

Fjärde dagen skapade Gud dig---Och Djävulen skrattade.

                                           

Tjo flöjt! Nu är man tillbaks till vardagen igen. Har förvisso varit hemma några dar och även jobbat i Fredags, men det har varit fullspikat program sen jag kom hem. Tänker iallafall hinna med att berätta om vår tripp till Marmaris. Vi är så nöjda. Det finns ingenting att klaga på. Kommer absolut att åka dit fler gånger. Det var så otroligt vackert med alla dessa berg och så grönt och lummigt. Har varit till Alanya massor av gånger, men där är absolut inte vackert jämfört med Marmaris.

 Förutom sol och bad så gjorde vi bl.a en utflykt efter Dalyan floden där vi stannade till och badade gyttjebad där Kleopatra en gång har badat,och efter det så badade vi i en naturlig svavelbassäng, så gissa om jag luktade skit. Men det var härligt efteråt och jag är nu 10 år yngre;) Vi fick även se havs sköldpaddor som de lockade upp med krabbor. Oj, så stora de var. 

En kväll då vi var inne i Centrum så hamnade vi mitt i en demonstration. Då jag hade hört om hur oroligt det var på andra ställen där det demonstrerades så kändes det lite läskigt. Så vi drog oss snabbt därifrån. Självklart så åt och drack vi massor av allt de goda som Turkiet har att bjuda på. Vi träffade ett jätte trevligt par från Helsingborg som vi hade så roligt med. Det var som om vi hade känt varandra hur länge som helst då det var dax för hemfärd.

 Men tro nu inte att jag känner mig utvilad för det. Nä, nä nu längtar jag så till den riktiga semestern. Men om tre veckor så är det dax för lite mer samman hängade ledighet.

 Det sägs att de längsta resorna gör vi i vårt inre, och de är ju sant.

Här kommer lite bilder som vi tog

 En Stork som såg över sitt bo.

 Svårt att tro att man blir vackrare av gyttjebad?

 Detta är gravar som de har gjort i berget. Jätte häftigt.

 Verkligen vacker natur.

 En havs sköldpadda. Tyvärr lyckades jag inte få nån bra bild på dem. Men visst är de vackra?

 Självklart så fanns det en ambulans.

 De yngre Turkiska ungdomarna tycker att denna mans politik är så mycket bättre än den som premiärministern förespråkar. 

 Fina gränder att promenera i.

Nä nu ska jag ta itu med lite sysslor här hemma som jag ligger efter med. Kram på er.