BADTANTEN

Många har ju en lindrig form av tvångstankar. Man kanske måste dubbelkolla att spisplattan är avslagen eller ytterdörren låst. Jag har nog en lite udda tvångstanke. Jag läser baklänges. Kan bara inte låta bli. Det är oftast då jag har lite tråkigt, kanske sitter i ett väntrum eller liknande.

Det började då jag var liten och satt på toa. Vi hade inte så många böcker eller tidningar hemma hos oss, men jag har alltid velat ha nåt  att läsa då jag skall göra "tvåan". Så då fick det bli att jag läste på shampo flaskor och tvättmedels paket istället. Tillslut kunde jag allt utantill så då började jag läsa baklänges. Så nu är jag jätte skicklig på det. Säg ett ord och jag kan direkt rabbla det bakvägen. Det är ju inget jag lider av. Men ser jag ett ensammet ord så måste jag bara läsa det baklänges oxå. Ja det är väl ett onödigt kunnande.

Nu då jag ändå har börjat surra om  toalettbesök och barndom, så kom jag att tänka på min Farmors utedass. Det var inget trevligt ställe. Där satt man inte och läste ska jag säga. Det var en liten stig fram till dasset och där växte det massor av brännässlor, sen fanns det en jätte stor myrstack i närheten. Så man fick verkligen gå försiktigt och det gällde att dingla med benen annars hade man myror i brallan. Det bästa var då det regnade, för då hade man gummistövlar på sig. Då fick alla myrorna tji, för de åkte kana ner så fort de försökta komma upp. Så doften av brännässlor och myror förknippar jag med Farmors "uteskita".

I morse var det alldeles vitt ute. FY!!! ogilla. Jag har planterat lite penseer vid bron, i morse såg de inte pigga ut ska jag säga. Så då tänkte jag att om jag sjunger Torstens Flinks låt  ♫Jag reser mig i igen♫  så kanske de piggnar på sig. Visst det funkade men....... Nu har ju jag den låten i skallen. Den går bara inte att få bort. Har verkligen försökt att sjunga nån annan, har till och med testat  ♫ooa hela natten♫  Men nix, funkar inte. Bara att gilla läget.

Ha nu en fin lördag. Kram på er.

Kollade nyss vad det finns för andra ord för hjälte. Det är kämpe, förebild, idol eller en modig person. I går träffade jag en sån person där allt detta stämmer in på. Jag möter väldigt många människor på mitt jobb, men ibland möter jag människor som gör ett så starkt intryck på mig.

Det här är en kille som för några år sedan köpte ett träningskort hos oss. Jag minns att jag tänkte att oj viken energi den killen har och så glad. Dessutom såg han väldigt bra ut tyckte jag. Sen har jag inte sett honom hos oss på badet någe mer. Han kom inte och tränade. Förrän igår då han kom  inspringande genom entredörren. Jag har gjort det ropade han, jag har sprungit hela vägen hemifrån som är några kilometer.

Jag kände först inte igen honom. För den här killen hade en lapp för ögat, ansiktet var snett då ansiktet var förlamat. Han var döv på ena örat. En massa ärr vittnade om att nåt hemskt hade hänt. Det rann snor och han dreglade. Men oj så glad han var.

Då han hade samlat sig så berättade han att han hade opererat bort en stor tumör i huvudet men hade en till som var kvar. Men nu hade han bestämt sig för att springa marathon i Juni. Jag har lovat alla däruppe i Umeå att jag skall göra det. Så visade han sin tröja där det var texten "jag stöder cancerforskningen" Men en sån otrolig energi och glädje har jag väl aldrig skådat. Inte kan man lägga sig ner och ge upp bara för att nåt sånt händer sa han och gick upp till gymet och tränade.

Då jag tänker på honom så kommer nästan tårarna. Ni skulle bara få träffa honom. Han är just  nu min hjälte.

Nä nu är det Fredag och det är dax att börja fundera ut nåt gott till middag. Jag är glad att jag har fantasi, för det kommer till nytta även i matlagning. Jag tycker så om att improvisera och det blir så bra så. L brukar ge mig tio gafflar av tio om han får en öl till annars blir det bara nio.

Ha nu en skön kväll. Kram på er.                      

Tänk vad skönt det är med en eftermidagslur. Då jag har haft en sån där okristligt tidig morgon så slutar ju jag 14.15. Då är det så skönt att få ta igen sig i en halv timme. Men inte mer, utan en halv timme räcker. Jag tycker att de länder som har siesta är så kloka. Man laddar verkligen batterierna om man får ta igen sig en stund på dan. 

Igår fick jag min Postureväst. Har bara testat den en stund. Visst blev man rak i ryggen och magen såg plattare ut. Även mungiporna gick uppåt, så jag såg gladare ut. Eller......Jag tror att anledningen till att jag blev rak i ryggen var att det skavde så under armarna, så om jag böjer mig fram så gör det ju ont. Så den där gladare minen är nog en grimas. Men jag ska ge den en chans, med en tröja under så kanske det känns bättre. Ni ska få höra senare hur de har gått. För antingen har jag blivit lurad av reklamen igen eller så kommer ni att bli avundsjuka på min nya hållning.

De flesta tycker ju att tiden går så fort. Det är ju Måndag och Fredag hela tiden. Har funderat lite på varför. Förmodligen är det för att vi har ett så inrutat liv. Allt går på rutin och efter klockan. Då vi är ute och reser så kan jag tycka att vi hinner med så mycket på en eller två veckor. Man kollar väl inte på klockan hela tiden. Sen gör man lite olika saker, så det blir inte så enformigt.

När jag kollar på foton vi tagit så känns det så overkligt att just nu så sitter den där kvinnan förmodligen fortfarande och försöker sälja sin frukt i Indien. Eller han som stod och tvättade kläderna i en pöl med smutsigt vatten. Det är som att man bara har sett det på en film som nån har fejkat ihop. Oj, vad jag tycker det är roligt att resa. Bäst är det då man vet att det är snöoväder här hemma och man ligger på en strand i Thailand. Det är livet det.

Jag kanske inte är på riktigt. Kanske finns jag inte längre. Är ganska irriterad just nu ska jag säga. Sist då jag var till Umeå så sa läkaren där att nu blir det Sundsvall som får ta hand om dig. 

Jag har ju varit så glad över det besked jag fick då att det inte hade spridit sig och att risken att få tillbaks eller att dö i cancer inte var större för mig än nån annan, eftersom det hade tagit bort allt med marginal. Så jag har inte brytt mig om att ringa till bröstsköterskan för att höra vad som händer sen.

 Idag har jag varit ledig och bestämde mig att ändå ringa bröstsköterskan för att höra om det inte blir nån uppföljing av mig. Nån koll måste de väl ändå ha. Man knappar ju in telefon nummer osv så ringer hon upp. Kl 9 skulle hon ringa. Inte förrän kl 11 ringde hon. Ja, det finns ingen journal på mig. Borta! Hon skyller på Umeå såklart. Men självklart så skulle jag ha varit till kirurgen i Sundsvall och träffat en läkare för flera veckor sen. Så nu skulle jag få en tid så fort som möjligt. Så jag hoppas att journalen har kommit till rätta tills dess. Hon sa att de vet ju inte ens  vad det var för typ av cancer jag hade eftersom allt står i journalen som är borta. Ska man kanske ringa efterlyst?

Inte bra! Tur att jag ändå känner mig så pigg och inte är orolig över att nåt ska vara fel. Men visst är det för jäkligt. Många har ju frågat mig om hur ofta jag ska gå på koll nu efter det här. Men jag trodde ju att de skulle höra av sig. Så jag är glad nu att jag ringde. Sen har de ju lovat mig en eventuell operation till "Lite fin justerng" av mitt bröst. Få se om jag får ringa själv om det oxå. Skönt... nu har jag fått gnälla av mig lite.

Jag tycker sååå mycket om fåglar. Vi har ju naturligvis fågelholkar uppsatta i de träd vi har på vår tomt. Men tyvärr så gillar grannens katt oxå fåglar. Så i morse låg en av holkarna på marken. L. fick klättra upp och sätta tillbaks dem. I fjol tog jag katten på bar gärning. Här nere har jag beviset.

Det är ju lill Lördag idag. Läste att det tidigare hette Piglördag, för pigorna var ledig på Onsdagarna. Har ni fler namn för Lill Lördag. Jag har en vän vars man kallar den för "lilla instoppar dan" Fy!

För två år sedan så var vi 14 dagar i Egypten. Hur bra som hellst, men dan innan vi skulle hem så gick ett rykte om att det var ett vulkanutbrott på Island så alla flyg var inställda p.g.a ett jätte stort askmoln. Vi trodde att det var ett dåligt skämt. Men så var det inte. Så det blev en resa vi sent kommer att glömma. Tack och lov så åkte vi med Fritidsresor och de tog verkligen hand om oss på bästa sätt.

Vi fick hela tiden sms om vad som hände från resebolaget. Det blev en natt  extra  i Hurgada sen fick vi flyga till Aten. Där vi fick bo på ett 5 stjärningt hotell i närheten av Akropolis. Så vi passade ju på att turista lite där oxå. Sen blev det båt till Italien. De hade satt in en extra färja för alla strandsatta turister från kring liggande länder. Gissa om vi kände oss som flyktingar. Barnfamiljerna fick ta de hytter som fanns, vi andra fick ligga på golven och sova. Det var första och enda gången jag har sovit i en bar under ett bord. Sen fraktades vi i buss till Rimini. Hade aldrig varit i Italien tidigare så det var ju jätte kul. Det blev 2 nätter där. Sen buss genom Österrike, Tyskland.  Då vi kom till Danmark fick bussen soppa torsk. Det hade gått åt mer bensin än vad de räknat med, då vi hade fått stanna och shoppa lite i Tyskland. Det blev ju en hel del öl m.m.

Visst var det skitjobbigt att sitta i en buss så länge. Men då de smart nog lät alla barnfamiljer åka egna bussar så var det lugnt och en härlig stämning hela tiden. Vi fick många nya vänner som vi fortfarande har lite kontakt med. Enda nackdelen för oss var att vi fick ta en vecka extra semester. Men Fritidsresor bjöd på mat hela resan hem. Så det blev ingen extra merkostnad för det. Men oj så mycket vi fick se som vi inte hade fått se annars. I fjol var vi till Turkiet i Maj. Dan innan var det dax igen. Men som tur var så blåste det åt rätt håll, dessutom bara ett litet moln denna gång. Men gissa om vi satte hjärtat i halsgropen. Inte nu igen!!

Det är så roligt att resa. Och då både jag och L. har lätt för att prata så får vi ofta nya vänner. Så det kommer vi att fotsätta med så länge vi har råd och får vara friska.

                                 Lite kaotiskt var det ju stundvis

                                Vi fick försöka sova så gott det gick

                            Men vi hade det underbart, här är vi i Sahara öken. 

                            Massor av sol, bad, snorkling och båtutflykter.

                                       Hälsade på i ett beduinläger.

Blev så jämans upprörd nyss då jag hörde att de skall höja patientavgiften för bl.a mammografi och cellprovtagning. Det finns de som väljer bort mammografi därför att de inte har råd. Många lever så knappt att pengarna precis räcker månaden ut. Hade jag varit en av dem så hade jag förmodligen inte suttit här om ett år och mått så bra som jag gör.

Visst är det jobbigt då man blir så där panik hungrig. Om man inte får nåt i magen på en gång så dör man. Och vad händer då. Jo, man öppnar kylskåpet eller skafferi och stoppar det första man ser in i munnen. Idag råkade det vara en sån där underbar nötcholkad kaka från Ikea.  Den bara låg där liksom. Vips så var den borta. Det är väl det som heter försvinnande god. Men sen kommer ångesten. Fan nu vill jag inte laga mat, är liksom inte hungrig. Det är ju våffeldagen dessutom. Men fy för nå mer sött. Så det blev till att leta nåt i frysen som jag hade tänkt ha till matlåda nån gång. Ja, det gick ju bra det med, men det var bambuskott i den och jag tycker det luktar så äckligt. Det luktar ju häst i hela huset.

 På Söndagarna har vi familjedag på vår fantstiskt fina Relaxavdelning. Det är åldergräns de andra dagarna men på Söndagarna får även barnen vara där om de har en vuxen med sig. Väldigt populärt. Idag kom det 82 st. Barnen är så lyckliga då även de får besöka nåt som annars är bara för vuxna. Så den här jobbar Söndagen har gått fort, då det har varit fullt upp. Nästa gång det är min helg så ligger jag i solen. JAAAA.......

Ibland då jag sitter och skriver så vet jag inte riktigt hur en del ord stavas då brukar jag byta ut dem mot ett annat. Det är väl det man kallar för synonym eller hur.

 Har inte varit ute nåt i helgen så jag tänker ta mig en kvällspromenad för nu har vi ju en timme extra med sol. Ska gå på tussilago spaning. Har inte sett nån ännu, och jag blir ju så glad då jag får se den första lilla gula knoppen titta fram. Men ha nu en skön Söndagskväll för det ska jag ha. 

Är det nån fler än jag som är lättlurad och tror på vad de visar på reklamfilmer och annonser. Jag vet att det ofta är bluff och det mesta hamnar på Rusta sen för noll och ingenting. Men lika förbaskad så vill jag tro att det de säger är sant. Vilket fall så har jag nu skickat efter en väst som fixar hållningen, en Posture sele. Jag tycker att jag börjar se ut som en hösäck, har ju testat MBT skorna och de funkar ju bra. Men jag skulle behöva dra tillbaks huvudet och axlarna. Så nu har jag min posture väst om nån vecka. Det bästa är ju att träna sig till en bra hållning. Men då jag inte tycker att jag har tid till så mycket träning så hoppas jag att detta funkar, för då tränar man ju även då man arbetar.

Jag beundrar verkligen alla dessa fantastiska människor som jobbar ideellt. Det gäller ju i alla idrottsammanhang eller vad det nu kan vara. De jag kommer nära är ju de som tränar alla barn och vuxna på simhallen. Det gäller  både simning, dykning, simhoppare m.m. Det är ju så mycket mer än att bara träna barnen, jag tänker på alla bokningar och all ekonomi som måste skötas. Jag tycker att de gör det otroligt bra som "offrar" en hel helg för att hjälpa andra. Vi är ju många föräldrar som skjutsat våra och andras barn till och från tävlingar på helgerna. Men det har vi ju gjort för att det är våra barn. Sen slutar man då de har blivit äldre och inte är intresserad längre.

Nä nu har jag inte tid att sitta här  och surra nå längre. Puss och kram och nyp i stjärten. Ha en fin Lördagskväll.

Vad tror ni? Är den bra?

Har nyss kommit hem från trappstädningen mitt extraknäck. Skittråkigt men det finns ju fördelar. För det första så är det öronmärkta pengar som bara går till resor och nöjen för det andra så får jag motion och det tredje så tänker jag så bra då jag går trappa upp och ner. Tömmer liksom skallen på en massa. Men det jag tänkte skriva om var dessa pelagoner. Visst är de fina men......På våren så tar tanterna fram alla dessa övervintrade pelargoner och radar upp dem i fönstren i trapphusen. Hur många som helst som trängs på fönsterbrädan. Så länge de inte blommar så är det okej men sen börjar eländet. Dessa vackra blommor sitter som klister på fönsterrutan. Det går bara inte bort. Möjligen med bensin, och den har ju blivivt så dyr. Sen så skräpar de ju så ininordens. Det går inte att sopa upp, blommorna liksom bara krullar ihop sig till en liten korv och lämnar en färgad smet efter sig.

Nu är det så att min mamma älskar dessa pelargoner, hon säger att det är de enda blommor hon klarar av att sköta. Så därför har jag inte hjärta att klaga till alla dessa trevliga damer som bor i mina trapphus. Jag vet vad de betyder för dem. Men jag kan tala om att jag har bara pelargoner ute, aldrig inomhus.

Låter jag sur idag? Men det är jag inte. Har sett att jag har massor av knoppar i rabatten och det gör mig glad. Nu gäller det bara att hänga med så man inte missar nåt. Det går fort då våren väl har kommit. Nu ska jag ta mig ner för backen till badis, där jag ska tillbringa det mesta av helgen då det är min jobbar helg. Ha en fin Fredag. 

Har jag berättat att vi har beställt en resa till Cypern i slutet av April. Jag och en av mina arbetskompisar satt vid fikat en dag och tyckte att det hade varit så skönt med en veckas sol och bad snart. Sagt och gjort vi ringde chefen och kollade om det var okej. Så dan efter hade vi beställt en Cypern resa. Våra gubbar hade inte så mycket att säga till om. Antingen är det bara att hänga med eller stanna hemma. Självklart ville de med.

Men hur blir det nu med bikini??? Kan jag ha den jag hade i fjol. Jag ser ju lite annorlunda ut efter operationen. Och baddräkt är liksom inte min grej. Mycket riktigt, det såg inte så bra ut med de jag redan hade. Men idag då jag har varit ledig så har jag varit i lite affärer och provat ut en ny. Och jag har fatiskt hittat en riktigt fin. Lite 50 tals modell. Svart och vit smårutig. Jätte fin tycker jag. Måste säga att om man inte vet att jag har ett fejkat bröst så kan man inte tro det. Syns inte alls då jag har bh eller bikini. Så nu blir det beachen om 4 veckor.

Hörrni visst är det gott med strömming. Men varför i fridens dar köpte jag så mycket. Extra pris! Ja visst, men nån ska ju steka dem oxå. Och hur roligt är det. Så nu är det bara att kavla upp skjortärmen och ställa sig vid spisen. För hemma hos oss så är det så att det är mitt revir. Får skylla mig själv som har skämt bort L.

Ha nu en fin Torsdagskväll och tänk inte på mig som står där och steker strömming. Men det är klart jag kan ju drömma mig bort till sol och hav.

Oj,oj vad jag har abstinens. Trodde att datorn var helt kraschad, men tack och lov så har vi en son som är sååå duktig. Så nu kan jag sitta här igen. Men det var inte helt fel att ha en datafri kväll i går. Vi åkte istället och hälsade på en moster till L. En kvinna runt 75 år.  En helt otrolig människa. Det är så roligt att prata med henne. Så allmänbildadad och intresserad av allt. Vi hann med att ventilera många ämnen. Hon är så duktig på att umgås med sina vänninor och går på teatrar och föreläsningar bl.a så ofta hon hinner. Hon brukar ta tvåtår och tretår hos olika vänner för att hinna umgås med så många som möjligt. Ett av samtalsämnena blev cancer. Varför så många drabbas idag. De flesta här i norr skyller ju på  Tjernobel. Men vi kom nog fram till att det kan vara all strålning vi utsätts för. Alla har ju snart en mobil, dator, tv, GPS, microugnar m.m. Vi har ju massor av satelliter svävande över oss hea tiden. Det kan ju inte vara bra.

Jag träffade en annan intressant kvinna idag i förbastun. Gissa om jag svettades för jag var ju fullt påklädd. Men det var så roligt att lyssna på henne. Hon hade anmält sig till en skrivar kurs 10 mil härifrån. Som hon pendlade till. Hon tänker skriva en bok om sin mamma. En helt vanlig kvinna (mamma) men som har ändå varit med om så mycket. Det har ju hänt mycket i vår värld under de 80 år hon levt. Tanken var att hennes barn skulle få denna bok, så de visste lite om sina rötter. Jag skulle oxå vilja gå en skrivarkurs.

Så bra det känns att få sitta här vid datorn igen. Snacka om beroende. Försöker att inte skriva så mycket för då kan det bli lite jobbigt för er som kikar in här att läsa. Men det första jag ska göra då jag lämnar stolen är att se till så våran klocka stannar. Den har fått stora snurren och slår en 150 slag ibland. Det är en sån där gammal. Men jag blir tokig då jag vaknar på natten och hör den. Sen har jag glömt bort att få den tyst. Men nu jäklar....Men nu önskar jag er en fin Onsdagskväll, Lill Lördan.

Ja då har man blivit intervjuad och fotograferad. Fy för närbilder. Hann tyvärr inte fläta håret hårt innan, för då kanske jag hade slätat ut rynkorna åtminstonde. Förresten jag drog inte ens en kam genom håret. Men å andra sidan så är det ju så jag brukar se ut. Men så roligt att mina arbetskamrater får höra hur viktiga de är och har varit för mig. Hoppas att jag sa det Hmm...Lite nervöst blev det allt. Men Charlotta som intevjuade mig var så gullig, och det var även fotografen.  Men nu är det gjort. Ska bli kul att se resultatet.  Jag fick bl.a frågan om jag ska fortsätta skriva i min blogg nu då jag inte skriver om min cancer längre. Och blev lite eftertänksam. Men det lär jag nog göra ändå. Det får väl bli om livet i och runt simhallen.

Undrar hur vi Norrlänningar uppfattas av folk som kommer söderifrån. Läste i en tidning föjande. 

 Det är svårt att komma norrlänningen in på skinnet då de är lite enstöringar, man får liksom vara där en månad eller två för att dricka hemkokt och snacka skit, säger stockholmaren Ivar Ahlström.

- Norrland är ett väldigt trevlig ställe, mycket varma människor. Jag skulle säga att de är rätt så instängda men godhjärtade, säger Anthony Raveneye.

Tycker själv att vi är väldigt ärliga, men många gånger fåordiga. Pratar inte i onödan. Nu stämmer nog inte det riktigt in på oss på badis kan jag säga. Men jag är väldigt stolt över att vara norrlänning, även om jag nu bara bor i Södra delen av Norrland.

Men då vi har fått en eller två kaskar i oss så blir det lite mer fart. Här kommer receptet.

Kaffekask a lá Norrland

• 1 st sockerbit
• Kaffe
• Hembränt
• Släpp ner sockerbiten i en tomm kaffemugg
• Häll i kaffe så du inte ser sockerbiten
• Fyll på med hembränt tills du kan se sockerbiten igen
• Slappna av och njut

Men för det mesta tar vi oss en Norrlands Guld då vi vill ha en stund för oss själva.

Herre Gud vilken seg dag jag hade igår. Luften hade gått ur mig helt. Jag ides inte ens sitta och blogga. Men nu jäklar.... Trodde ett tag att jag var bakis efter den goda och trevliga middan med mina kollegor. Men två glas vin och en Irish Coffee ska man väl palla för. Så igår blev det inte mycket vettigt gjort. Älskar ju våren. Men ibland känner jag mig lite småstressad av att man ska hinna med både att vara ute i solen och alla andra måsten. Då önskade man att man fick krypa in i en grotta och bara vara.

Har tidigare skrivit att jag tycker det är så spännande med kroppsspråk. Har ni sett teatern Grottmannen. Om inte, gör det. Så jäkla bra. Den handlar om hur lika vi är våra förfäder Grottmänniskan. Helt träffsäker. Läste en recension om en bok som heter Starkskör. Den handlar om att vissa människor har så lätt att känna av vad andra människor känner. Och det kan många gånger vara jobbigt. Och det har vi oxå från våra grottsläktingar. Det har i varje grupp alltid funnits en ledare som är känslokall och styr med järnhand. Men även den där människan som känner av läget, som ser och tänker lite längre. Som är så viktig. Tycker att det verkar intresant.

Nej nu ska jag ta itu med den här dagen. Bara en lite fråga. Vet ni varför kvinnor gnuggar sig i ögonen då de vaknar? Jo, för att dom inte har nån pung.

Vilken känsla. I morse vaknade jag av fågelkvitter. Det var nog inte första morgonen som de kvittrade. Men det var första morgonen som jag fick höra dem på länge. Och det beror på att jag har sovit utan öronproppar. Som jag berättat tidigare så har jag en som snarkar bredvid mig i sängen. Eller egentligen är inte snarka det rätta ordet. Han låter, ena gången är han Tarzan eller så låter han som en Åsna. Men nu är det så att L. har gått och blivit förkyld (han har en nära döden upplevelse). Så han valde själv att sova i ett annat rum så jag skulle få sova. Så gulligt av honom. För jag hade liksom gått och grunna på hur jag skulle säga det utan att vi skulle lägga oss med sura miner. Det tycker jag inte om. Men det är verkligen jobbigt både för honom och mig med att inte få riktig nattsömn. Jag har bett honom att sova med händerna ovanpå täcket, men det hjälper inte heller:)

Idag kör jag ett långpass igen, men avslutar veckan med att gå ut och käka med ett par arbetskompisar. Nu är jag ju så utvilad så det blir inga problem. Fast jag gillar ju att vara hemma på Fredagskvällarna oxå. Det är nåt visst med dem. Fredagsmys ni vet.

 Nu hoppas jag att ni alla får en fin Fredag. Hinner tyvärr inte in och kolla i alla de härliga bloggarna jag följer. Men i helgen ska jag hälsa på er. Vet att det är så många som mår skit där ute. Men jag hoppas verkligen att det ändå ska kännas att det är Fredag och att ni får njuta av den. Kramis på er.

Man vet aldrig vem som läser ens blogg. För nån vecka sen så stod det i en kommentar att det var en kvinna som ville ha kontakt med mig om en intervju. Jag  mailade henne för jag blev ju jätte nyfiken. Då var det en journalist från LO tidningen numera heter den visst Arbetet.  Hon hade varit in och läst lite i min blogg och sett att jag skrivit om hur viktigt det är att ha fina arbetskamrater då man kommer tillbaks från en sjukskrivning . De fördjupar sig i olika ämnen, senast intergration. Hur viktiga arbetskompisar är för rehabilitering bl.a Men överhuvudtaget hur viktigt det är är med  arbetskompisar. Så på Måndag kommer hon upp hit till Härnösand för att intervjua mig och min härliga simhalls familj. Så himla roligt.

Igår kväll jobbade jag sena passet på badis. Då har vi från 19.30 vuxensim. Vi har satt en åldersgräns på 16 år så  det är inge lek och bus i bassängen.. Det ser så himla mysigt ut då bassängen är full av människor som simmar alldeles lugnt och tyst. Vi har tända ljus runt bassängkanten och härlig musik på. Tänk så många gånger jag har tänkt att då jag är ledig nån Onsdag kväll ska jag oxå passa på att simma. Men tror ni att det blir av. Icke sa Nicke. Sen vid halv tio kommer det ett gäng som spelar undervattens rugby. Fattar inte hur de orkar. De är ju vuxna  som har förmodligen arbetat hela dan och ska upp till ett jobb dan efter. Men roligt att badet utnyttjas nästan dygnet runt.

 Några av min bloggvänner har önskemål om att jag skall visa lite av mina nyinköpta kläder från London. Det är speciellt en klänning som jag tycker är såååå fin. Ska mannekänga nån dag. Men nu skulle ni bli rädda om ni såg hur jag ser ut just nu. Oj,oj ny duschat utan att ens dragit en kam genom håret.. Men nu ska jag göra nåt åt saken. Ha nu en fin Torsdag för det ska jag ha. Puss och kram och nyp i stjärten.